"Ty Andans frukt är uti all godhet, och rättfärdighet, och sanning." (Efes. 5,9)


Epost: [email protected]  -- för kontakt eller kommentar.

Kultivering handlar om att använda kroppen i bönen, röra sig i bönen, inta mottagande kroppspositioner i bönen och ta emot den energi i kroppen och sinnet, som vi får i bönen.

Följande tankar har varit till hjälp för mig i denna bönekonst.


1 Helig Ande är en rörelse som vi kan leva ut i vårt kroppsliga liv. Liv är rörelse i Helig Ande, vi har alltid tillgång till denna rörelse inom oss och utanför oss. Denna Ande är Guds rike inom oss redan nu.


2 Jesus Kristus är frälsningen och Han är det genom Helig Ande, båda sända och utgående av Fadern, så vi har en treenighet i denna dynamik. Hans frälsning är kärleken. Denna kärlek är en Person och denna person fyller oss med Sin kärlek. Gud är kärlek och kärleken är en Person.


3 Allt i universum rör sig, det är Helig Ande som rör sig genom den skapande Fadern. Galaxer rör sig, atomer rör sig, allt materiellt liv är rörelse. Men även organiskt liv är en utveckling av denna rörelse och människans tankar och känslor är denna rörelse. All godhet och medkänsla är rörelse i den Helige Ande.


4 Bön kan vara rörelse i den Helige Ande och kroppen är då med i denna rörelse. Vi ber inte med huvudet bara, eller med huvudet och känslan bara, utan med hela kroppen. Vi låter Helig Ande både be och röra vår kropp. Då får vi med hela människan och vi ber med hela kroppen.


5 Helighet är rörelse i Helig Ande. De av oss som väljer den kontinuerliga bönen som livsform rör sig således hela tiden i Helig Ande.


6 Medkänslans rörelse är den högsta rörelsen i Gud. Vår Herren Jesus Kristus är till sitt väsen denna medkänsla, Han är en ocean av medkänsla. Det är den Helige Andens högsta rörelse i Messias.


7 Lagen i GT, alltså Toran, är fundamentet för denna rörelse i Helig Ande och ligger till grund för all civilisation på planeten jorden. Denna lag är en rörelse där medkänslan är den högsta formen för socialt och politiskt liv enligt denna rörelse. I Kristus fullbordas denna lag genom att Han till sitt väsen är medkänsla. Därmed är lagen övervunnen och borta för alltid.


8 Utifrån dessa grunder innebär tro en rörelse i Helig Ande, inte endast en intellektuell övertygelse eller en blind tro på något vi inte kan se eller höra eller på en berättelse, hämtad från Bibeln.


9 Genom att Helig Ande är all rörelse i universum, på alla existensnivåer, är vår egen sanna natur Helig Ande. Vi är uttryck för helighet och medkänsla, kärlek till allt och alla. Det är vår grundnatur som vi kan minnas aktivt genom att öva rörelse. Fadern är då levande i oss, vilket är Hans vilja - att få leva oss och vara oss.


10 Hur utövar vi denna rörelse i Helig Ande? Människor finner många olika sätt att göra det. 


Här är mina förslag.  På två sätt - genom kroppsliga rörelser i samband med bönen av Herrens Namn och när inte detta är praktiskt lämpligt (t ex på en arbetsplats) eller vi är trötta eller sjuka, genom inre recitation av Namnet och medvetande om rörelsen i kroppen, den Helige Andes rörelser inne i vår kropp. Liv är den Helige Ande i rörelse så vi har alltid tillgång till denna livgivande rörelse inom oss.

11 Det är ytterst viktigt att låta den Helige Ande be och inte på ett ansträngande sätt utföra bönen själv genom att tänka eller forcera fram bönens ord. Därför är allt Veni Sancte Spiritus, "den gyllene sekvensen", från medeltiden,  lämplig och bra att inleda dagens böner med. Den uttrycker tydligt hur bönen ska ledas av den Helige Ande, vad vi än ber och när vi än gör det.


12 Den kristna läran är en överbyggnad av föreställningar. Dessa uppfattar vi som sanna. Resultatet i våra liv av denna uppfattning av sanning är en god ordning, en moral och en välsignad medkänsla med allt som lever. Men det är genom den Helige Ande som vi är i Kristus genom att ständigt be i anden.


13 Den kristna läran är först en kosmologi. Inte så att Bibeln lär ut astrofysik. Vi människor har utvecklat astrofysiken. Men den är väsentlig för den kristna läran. Galaxerna har kommit till i och genom Skaparen, en skapande Helig Ande som är rörelsen i all verklighet. Detta är skapelsen. Vi är en del av denna kosmiska skapelse och fungerar på samma sätt. Vi är i rörelse i den Helige Ande. När vi utvecklar medvetande om detta kan vi låta den Helige Ande be i oss.


14 Vi är alltså först kosmiska varelser i den skapande Helige Ande, Faderns liv i oss. Därefter kan vi se oss som sociala varelser. För att fungera väl som sociala varelser måste alla fyllas av den Helige Ande i bön. Först därefter upphör det avsiktliga dödandet av varandra, det avsiktliga bedragandet av varandra och det avsiktliga omoraliska eller brottsliga utnyttjandet av varandra. En rent humanistisk utbildning i etik tar inte bort dessa sociala sjukdomar.


15 När vi tänker på oss som kosmiska varelser i den Helige Andes energi och utövar ständig bön där kroppen engageras i rörelse, kan de kristna dygderna tro, hopp och kärlek/medkänsla bli verkliga, men inte förr. Att bekänna en teoretisk tro på dessa dygder är bra men otillräckligt för att förverkliga dem. Först när vi är kosmiskt levande i den Helige Andes rörelse i bönen, kan de bli socialt verkliga. Vi har teoretiskt erkänt dem i tvåtusen år utan att kunna förverkliga dem socialt och politiskt.


16 Social harmoni uppstår endast som följd av att alla individer ber med Helig Ande till Herren och sjunger eller reciterar Guds Namn. Social harmoni uppstår inte bara för att vi vill det i teorin. Vi måste utveckla den genom ett medvetande om kosmos som den Helige Andes skapande verk. Alla nivåer av verklighet sitter ihop och människans sociala välfärd och lycka uppstår endast som följd av denna kontinerliga bön i Helig Ande.


17 Som organismer blir vi trötta. Vi måste slappa. Men även när vi slappar kan vi fortsätta bönen i den Helig Ande. Den pågår inom oss om vi låter den göra det, om vi fortsätter vara vakna i den Helige Ande. När vi glömmer detta och så att säga somnar in andligt, stannar endast demoniska föreställningar kvar och då kommer strax girighet, hat och förvirring in i vårt system och gör oss orena. Vi blir låga som många uttrycker det. Att vara låg är inte vår verkliga natur och det är jobbigare att vara låg än att vara levande i Helig Ande, vara i Kristus som Paulus uttrycker det.


18 "Demoniska föreställningar" är det som vi egentligen inte är och inte vill vara. Vi är inte oss själva när låg energi fyller tankar och känslor och handlingar. Vi är "utom oss" och vi vet det. Ibland kan vi försöka rättfärdiga dessa låga tillstånd men vi vore helst utan dem. Vår verkliga kosmiska natur i bedjande Helig Ande ropar oss till sig och så fort vi klarar av det svara vi på detta andliga rop. Sålänge vi styrs av "demoniska" begär kan vi inte förverkliga social harmoni, vi behöver vapen för att skydda oss och hindra brottsliga beteenden.


19. Vi betraktar alla människor, inklusive dem som genuint kultiverar andlig genom rörelse som lärjungar. De främsta lärjungarna är de som missbrukar sina kroppar och lever miserabla liv - de vet bäst vad det är att sakna Andens klara och medkännande närvaro ! Därför drogs Jesus och andra gudomligt inspirerade till just dem.


20. I historisk tid skulle det kanske inte fungera att sprida en andlig kultiveringsmetod på hög nivå till alla människor. En kyrka behövdes för att ta hand om den stora mängden. Men idag är kyrkorna obsoleta. Anden vill nu en rening och befrielse från alla gamla former. Idag är alla lärjungar och vi praktiserar alla bön i rörelse på olika nivåer. Alla behöver den höga energin och vi som fokuserar på den måste hjälpa alla andra, helt utan prat om kyrka eller tro eller denomination eller politisk färg på åsikterna. Vi har alla kroppar, Gud skapar genom kroppar genom att Anden vill manifestera sig i rörelse och bön.


21. Anden har i historien har spridit denna väg på många sätt, tänkande människor har gått från stadium till stadium för att tolka Andens vilja, Guds vilja på jorden. Fortfarande behövs många krig som urladdningar för omogenhet i Anden. Kroppen har renats åt många genom bönens kultivering och därmed ändras samhället och möjligheter för social harmoni - men vi har sekler kvar. I vår tid är det dags för Kristi Ande att direkt beröra våra kroppa och sinnliga verksamheter där alla våra fasthållanden gradvis försvinner av sig själv.


22. Förr var det inte möjligt att lättvindigt avslöja "himmelska hemligheter" för folk. Vi behövde språket om hjärnan och hela den mänskliga psykologin. Det har vi idag. Vi kan se hur en mindre del av hjärnan behöver separera oss från andra, för att skydda oss från faror. Vi kan se hur den större delen av oss är en obegränsad energimottagande själslig funktion som tar oss till den "himmelska" friheten från begränsning. 

Förr var det annorlunda. De som kultiverade andlig bön isolerade sig nästan alltid i kloster och kommuniteter bakom stängda portar, där de skrev för ett fåtal läsare. Även i vildmarkens ensamhet finner vi de som lever i bön. Den tiden är kanske förbi och försök att vidmakthålla det gamla känns ofta fel även för de som väljer slutna liv. Idag bör Andens bön i rörelse praktiseras direkt bland människor, gärna på gator och torg men särskilt i hemmet och i vardagen. En enda person som praktiserar Andens bön i rörelse kan sprida denna energi i ett stort bostadsområde. Förr eller senare stöter alla ihop med denna person och kan inte undvika att ta emot inflytande. Det är inte något magiskt, det är högst naturligt. Anden vill manifestera sig i det naturliga.


23. Men en sak ska poängteras -- nu har tiderna förändrats och ingen av oss behöver ägna oss alls åt den yttre formen, såsom djupa bugningar inför en lärare eller bild, mässans liturgi eller sakrament, långa ceremonier inom hinduism eller buddhism, komplicerad judiska högtider till minnet av Guds handlande med ett folk. Den religiösa världen som är rolig att se på och filma och prata om och även ta del av själv, är trots allt en gången epoks värld, som finns kvar ytterligare en tid. Det är ingen nytta för Andens verk att ägna sig åt detta. Jesus skapade inte denna form av religion, inte heller Paulus ägnade sig åt det. Det var livet i Kristus som stod i fokus, att leva i världen med Hans ande i sig. Och förvisso ser vi många kristna söka sig tillbaka till denna enkelhet, man startar "kyrkor utan religion", "hemkyrkor" och liknande.


24. Gör vi Andens bön i rörelser på ett mer formellt eller ceremoniellt sätt börjar det likna en religion, vi gör inte sådant nu för tiden. Alla älskar de esoteriska och det liturgiska. Men hela Kosmos är en liturgi, där Fadern är källan, den källa vi befinner oss mitt i när vi ber i Anden. Vad är det för nytta med att buga djupt och gå eller sitta högtidligt och dyrka en lärare? Om vi fortsätter att uppföra oss religiöst som förut kanske vi också  förhindrar vår egen äkta tro! Kyrkbruket blir idolatri.


26. Genuin bön och rörelse i Helig Ande kommer an på ditt hjärta att kultivera. Så länge du kan leva i denna praktik och så länge du helhjärtat och beslutsamt kan be, kan du betrakta dig som en lärjunge till den Uppståndne. Men det finns en del människor i kyrkan som verkligen inte kan anse sig själva vara bedjande och upprätthålla kultiveringen. För en del människor är det omöjligt. Men många människor kan verkligen leva bedjande liv. Så länge du kultiverar bönen och rörelserna vidare ska du betrakta dig som en lärjunge, en apostel till och med.


27. Kan du betraktas som en sann bedjare om du bara gör några övningar i veckan eller mer sällan? Det är inte säkert. Att bara läsa i Skrfiten eller prata om det räcker inte. För i genuin kultivering och mottagande av Helig Ande måste du finnas tillgänglig större delen av dagen för Andens kraftfulla energi som stärker allt och helar ditt hjärta - och andras. Några få besök hos bönen i Anden kan inte kallas för aktiv tro.  Du kan inte heller betrakta dig som en kristen bedjare. Snarare är du kanske en sympatisör. Tänk på alla som lever i okunnighet och misär. Hur längtar de inte efter det ljus du kan sprida? Omedvetet eller medvetet är detta ljus frälsningen för dem. Ta vara på dina dagar. Vi bör ha den längtan Charles de Foucauld hade att ständigt hjälpa andra i enkelhet och fattigdom, ständigt bygga hjärtats andlighet.

28. Den kristna läran är inte kristendom. Det är livet i Herren som är det. Bönen i Hans ande är verklig kristendom, inte någon utläggning av en lära. Jesus summerade alltid upp läran ytterst kortfattat: älska andra. Vi måste klargöra detta. I själva verket är några tolkningar eller metoder inte heller kristendom. En del människor rör alltid ihop de här sakerna. De blir imponerade av en mystiker eller en teologi och tror att det är kristen tro. Några  munkar från kända ordnar och även en del lekmän, tycker att de vet lite mer om kristendomen och vill entusiastiskt sprida sitt budskap bland oss. Ta emot dem och var vänlig men återgå till bönen och rörelserna, ja undervisa dem tillbaka om ren praktik med hjärtats bön. Religionen i alla sina varianter har sina religiösa former men här sprider vi bönen som sådan, livet i Anden som rör sig i vår kropp.

29. Lärosatserna inom kristendomen är bara en liten del av det kristna bönelivet. Det finns också många höga nivåer av hjärtats bön och och djupgående insikter om livet i anden. Alla skolor och traditioner intresserar oss inte ens en bråkdel av vår intresse för hjärtats samvaro med Kristus i bönens Ande! Vi behöver inte heller den moderna religionens alla "nya" diskurser och teologier. Är inte bönen nog?

30. Kristendomen grundades av hemförsamlingar i det forna medelhavsområdet för 2000 år sedan. I dessa fanns ingen kierarki, de var egalitära på ett för tiden revolutionerande sätt. Ingen präst fanns, den ende prästen som var den sista prästen är Jesus Kristus den Uppståndne. Man kallade sig inte heller "kristna" vilket var ett senare nedsättande ord om dem. När en generation senare en romersk kyrka bildades och började massomvända männsikor i det romerska riket, bäddades denna tidiga kristendom in i den offentliga kyrkan. Trots att den växt både ekonomiskt och politiskt så fanns den ursprungliga Anden närvarande hos många kristna. I vår tid har vi växt ur alla kyrkoformer och Andens bön kan nå vem som helst i vardagslivet.

31. Vad Paulus och de tidiga kristna själv hade kultiverat i Andens liv finns kvar idag och kan leva ett självständigt liv igen, utan att behöva gömma sig eller isolera sig. Det spelar ingen roll för oss som ber i Anden hur många tiotusentals skriftvolymer som än har producerats under seklerna om olika kyrkliga skolor. Det är i själva verket bara tre ord, tre verb, vi behöver minnas: tro, hoppas, älska. Praktiken av dem är hjärtats bön, sedan kommer rätt handlingar av sig själv. Social harmoni i världen kommer gradvis genom denna praktik. Den som bara repeterar orden kommer ingenvart. Det är bönens praktik som förkroppsligar sanningen.

32. Karakteristiskt för bönens liv är att överge strävan efter vinning och vila bort från allt som är världsligt fast vi praktiserar mitt i världen så att alla ser. På det här sättet blir ens sinne tomt på oro och girighet men fullt av tro och hopp och vilja att ständigt be i rörelserna. Det behövs inga smarta tankar. Efter att vi har kommit in i Andens vila, mediterar vi och verkligen kultiverar Andens bön. För att kultivera "uppåt" måste vi glömma alla övningstekniker och endast höra bönens korta fras eller ord medan vi är stilla, rör oss och andas rätt.

33. När vi kultiverar med kroppen förstärker vi samtidigt  förmågan att vila i Kristus, vilket ökar både själens glädje och kroppens immunförsvar. Detta är bättre än stillasittande meditation och kompletterar oss genom att kroppen behöver rörelse och stillhet i olika ställningar. Många som vill meditera lider genom sittandet i lotusställning eller med benen i kors. Detta bruk fanns i Öst helt enkelt för att stolar saknades och har plagierats i väst såsom något i sig värderfullt, vilket är en ren myt. Vissa trodde till och med att deras "karma" elimineras genom smärtsam sittning.

34. Visdom hör Gud till, likaså upplysning - de hör inte till människans mera framträdande egenskaper. Kristus är Ljuset av Ljuset som en bekännelse säger. Vi som människor kan däremot med kropp, ande och själ ta emot Kristi Ande i bön. Men ingen av oss blir någonsin upplyst eller heligare än andra. Kristus är universums sanning och Han vill leva i oss, som oss, genom oss. Vi kan säga att universum vill manifestera sig i våra kroppsliga dimensioner. Gud älskar oss och vill vara oss. Att öppna mottagandet i bön av visdom och att låta den Uppståndnes upplysning fylla vår varelse är att meningen med att röra sig i den Helig Ande.

35. Den kristna bönen har haft olika manifestationsformer under seklernas gång. Men ju högre andlig energi som nåddes, desto närmare är den sanningen. Och omvänt, ju lägre, desto längre är den från sanningen  - även om Anden alltid är nära och vill ge av sig själv till människan i nöd. Eftersom fäderna, särskilt de som kallas "ökenfäder" öppnade sig för Anden i olika grad, tillämpade de sanningen på förhållanden och principer som de förstod. Man isolerade sig ofta och "skyddade" sig för världens alla frestelser. Man skapade klosterreglar som skulle på ett externt sätt ordna detta skydd. Men Anden lever överallt, särskilt bland människor. Idag har vi inte alls behovet av att isolera oss. Tvärtom måste vi ut bland människorna och praktisera bönen där. Den historiska kyrkan byggde många skyddsverk och således förvanskades därmed den äkta Jesus-rörelsen till oigenkännlighet och den var inte alls vad Paulus lärde ut. Han skulle känt sig mycket främmande i en institution som medvetet isolerade människor från varandra. Till slut orsakade detta fjärmande det faktum att sekulariseringen tog fart på 1600-talet, efter en sprängning av kyrkan genom reformationen.

36. Baserad på den höga nivåns princip att låta Kristus leva i oss - som Paulus beskrev - fortsatte en kultivering i Andens bön alldeles oavsett den kyrkliga utvecklingen. De som trodde på detta kultiverande sätt och inte fångades helt av den kyrkliga liturgin, kyrkolagen och de sakramentala systemen, fokuserade på en personlig frigörelse genom Kristus. Denna personalism kom åter i modern tid, inspirerade av personalistisk filosofi. Ett exempel är Johannes Paulus II som är inspirerad av Max Scheler. Efter att kristendomen reformerades i norra Europa på 1500-talet blev den helt annorlunda jämfört med tron på Paulus tid. Allt har förändrats, från syftet med att träffas och fira Kristi liv i oss, till hela bönens kultiveringsprocess. 
I den primitiva tron fanns endast en präst, Jesus själv. Kristendomen har blivit en mång-präst-religion och dess troslära tillägnas många olika teologiska inriktingar och denominationer. I ekumeniken försöker en del förenas men långt ifrån alla. Bara inom protestantismen finns över 40 000 denominationer. Den som kultiverar Anden låter Kristus själv leva i oss och glömmer alla denominationer som energi manifesterad på låg nivå. Gud behöver inte denominationer.

37. Hur kan de olika kristna skolorna rädda människor? De kan inte rädda människor. Vad de lär ut är inte den äkta bönen i Kristi Ande som han gav åt de troende. Vi behövera alla återgå till en storslagna enkelt som vi ser i Pauli brev. Förbättringreligionen är borta, vi behöver inte förhandla med den älskande Gud vi har. Att leva egalitärt tillsammans i Kristus och be genom Andens uppfyllande av våra kroppar och själar, måste vara vårt framtida mål, det som Guds avsikt är med manifestationen av galaxer och planeter och levande varelser.

38. Naturligtvis hade en del människor inte som motiv när de i början grundade sekter och denominationer att sabotera den ursprungliga bönen i Anden. De såg några sanningar men var långt bort från den enande Anden som lyste upp det tidiga livet med den Uppståndne. De hade upptäckt en del principer och insåg att vissa saker bland vanliga människor var fel och sade också till andra hur man gör goda gärningar.  Till slut dyrkade folket dessa nya inriktningar och betraktade det nya sektbudskapet som rimligt. Sedan litade folket mer och mer på de nya ledarna, en Luther, en Huss, en Calvin. Följaktligen blev de här människorna hängivna dem i stället för hjärtats sanning i den levande bönen. När väl deras berömmelse och egen vinning visade sig ordnade de så att allmänheten hedrade dem med nya titlar. Vi kan nog säga att alla dessa teologier och religioner är heretiska. Att låta Kristus leva i oss såsom vi ser i de paulinska breven är vad vi alltid måste återkomma till.


39. Vi talar här om att bönens kultivering i den Helige Ande är det vi ska följa. Det spelar ingen roll enligt vilken metod du ber, du ska inte trassla till din kultivering av Kristi Ande genom att blanda in andra saker. Sjung bönen eller hör den i ditt inre medan du använder bönens rörelser och ställningar. Gör det när du står, när du går, när du sitter i ditt hem, när du ligger i din säng. Du får inte någonting av någon yttre kyrka eller yttre omständighet, ingen kommer att ge dig någonting. Vi är alla ansvariga direkt inför Gud och ber direkt inför Hans ansikte. Du har bara en kropp. Vilken religiös riktning hör den till? Ingen. Gud har gett dig den, du återger den till Honom. Då kommer din kropp att utvecklas i bönen.


40. Hur ska den utvecklas åt dig? Vart vill du gå? Kristus Jesus är vägen. Den ska du gå och då går Herren med dig. I varje stund finns valet: mina affärer eller Jesus? Om du ber så ber Han åt dig och tillsammans med dig. Du kommer att känna skillnaden. När du ber själv är det bara du och dina föreställningar och ord. När Jesus Kristus ber i dig blir det varmt, fritt, leende. Det är en tydlig skillnad. Be inte själv som de religiösa gör. Låt Anden be i dig, Herrens Ande. Då är ni förenade men ändå i en relation, den största och viktigaste av alla. Du måste släppa vanan att be själv eller att göra något själv. Det är med Gud du ska vara. Varje stund.

41. Kristendom kan ses som en traditionell andlig kultivering från Mellanöstern. Man odlar hjärtat i att ta emot gåvan av de universella egenskaperna hos Kristus: sanningsenlighet, medkänsla, fridfullhet, salighet. Det handlar inte om att smälta ett ideologiskt budskap eller få information om en världsbild. Inte heller är det att framkalla vissa känslor eller stämningar inom en församling eller kyrka. Inte heller att delta i en religion som organiserar ämbeten och ritualer. Det handlar om kroppslig och andlig kultivering av den Helige Ande, den Ande som Kristus ger oss för att inkorporera så att Anden blir vårt liv.


42. Kristendomen betonar utvecklandet av en rättfärdig själ som inte gör motstånd mot ondska, harmoniska relationer hemma och på arbetet, social harmoni i samhället, bön i ensamhet och tillsammans med andra. Denna praxis ger oss fysisk och andlig hälsa. Man får återhållsamhet i konflikter och inre frid och visdom, en ljus och öppen energi. Vi gör detta i "A-mode", Andens funktion inom oss, inte i TE-mode, tänkande och emotionella reaktioner. Denna kultivering i Anden förbereder ett evigt liv med Kristus redan här och nu.

43. Det är Jesus, eller som han hette - Yeshua - som är kultiveringsansvarig och jag ber ständigt Hans Namn eller Faderns Namn för att ta ansvar gentemot mig själv, min familj, mitt samhälle. De effekter som uppnåtts i den kristna historien är ofta utomordentligt bra men få människor nås idag och påverkan på hela samhället kan bli bättre i framtiden. Under vår historia har det funnits många andliga lärare som spridit den Helig Andes påverkan, med början i små messianska grupper i ett dussin städer i den östra delen av romarriket.  Men snart tillhörde de "kristna" en verksamhet som ägde rum på nivån att "förstå" och "tro" på en lära, mer sällan den verkliga bönen och kultiveringen av den Helige Ande. Yeshua ville direkt påverka den andliga nivån i oss, inte skriva böcker och sprida ett religiöst budskap. Tyvärr har denna enkla sanning som helt enkelt är hans egen gudomliga natur och energi,  kommit i skymundan under historiens gång. Han har för många blivit en religiös gestalt som vissa tror på och andra inte. Naturligtvis menar jag inte att den senare "kristna läran" inte var bra, jag menar bara att de inte har spridit någonting som är på högre nivå än tänkande och emotioner och ofta inte stort mer än tidigare icke-kristna visdomsläror. Idag är dock många människor beredda att förverkliga mer än så.


 44. Kristendom som kultiveringsmetod mot höga nivåer är inte något nytt, runt omkring i världen bland kristna munkar och nunnor har denna kultivering av det andliga livet pågått, ofta anonymt och i skymundan. Att sprida den kristna kultiveringsmetoden mot nya höga nivåer tror jag är framtiden för det vi kallar Kristi kropp och för alla människor som strävar efter frid och lycka. I vår tid har många försatt den egna kroppens energier i en enda röra och kan inte ta emot Helig Ande. Arbetssituationen, familjesituationen och vardagslivets alla splittrande sysselsättningar fragmenterar vår uppmärksamhet och destruktiva tendenser hindrar hos de flesta en sådan tillväxt i det andliga livet. Men även en extern religiositet som endast "vet" och tror i meningen "jag antar" försenar en sådan andlig utveckling till det Jesus Kristus vill i våra liv - leva det nya livet inom oss.


45. Inom kristendomen som helhet råder splittring. Trots försök till ekumenik och samarbete stör och splittrar de olika fraktionerna varandra. Alla stör varandra med olika budskap och betoningar i läran och alla kyrkor tappar aktiva medlemmar trots ibland energiska försök till aktiviter inom församlingarna. Det finns över 50 000 konfessioner! Splittringen sker hela tiden genom TE-modus, alltså inom nivån för tänkande och emotioner och det sker sällan en höjning till Helig Ande inom människors kroppar och sinnen. Man har ingen klar föreställning om hur Helig Ande redan är aktiv inom oss. Man tror att det handlar om tankar, tro på påståenden, känslor och beteende. Det är den gamla "lag-religionen", det gamla "lagtänkandet" eller som Rosenius sa: den gamle Adam.


46. Om du är kristen men lider av olika fasthållanden vid tänkande och emotioner måste du vända om till Kristus och den Helige Ande inom dig genom ständig bön och bön i de hållningar hos kroppen som de tidiga kristna hade (och som islam övertog). Kommer du till Yeshua för att söka förmågor, kommer du för att behandla sjukdomar, kommer du för att lyssna på läror och betoningar av den kristna läran, kommer du för  att ta del av teorier eller har vissa moraliskt tvivelaktiga motiv, ja då kommer inte bönen att fungera och du kommer inte att lätt ta emot Ande. Gud är inte någon åsikt eller föreställning hos dig och den Helige Andes kraft är en konkret levande verklighet som du kan öppna din kropp och ditt hjärta för. 






47. Att sprida den ursprungliga kristna bönen på höga nivåer innebär att rädda människor, att göra dem beredda att ta emot frälsning från Den som frälser, Yeshua, Jesus Kristus. Du som ber Hans Namn kontinuerligt i bönens kroppshållningar bör betrakta dig själv som en genuin hängiven elev till Messias och du kan släppa de flesta av dina fasthållanden. Som den rike ynglingen Yeshua mötte,  måste du ge bort alla dina tillgångar, som ju egentligen aldrig var dina, både inre och yttre tillgångar. Yttre tillgångar kan var relativt enkelt att avstå från, men de inre är värre att ge upp i ödmjukhet. Vi förlorar något men vinner något mycket större.


48. Om du har olika strävanden och ambitioner som motiv när du kommer för att lära dig kultivering av Anden, kommer du inte heller att lära dig någonting. För att säga dig sanningen: kultiveringsprocessen i Helig Ande är en process som gör att människors fasthållanden ständigt släpps. Som Arndt skriver i sin Den sanna kristendomen, den "utvärtes människan" avdör när den "invärtes människan" växer.  Detta är en underbar och glädjerik förvandling. Människor i det vanliga mänskliga samhället tar för sig och roffar åt sig, luras och överlistar andra. För väldigt lite egen vinning skadar de andra människor. 


49. Alla dessa fasthållanden vi lever med har redan förlåtits och förintats av Messias genom hans blod och uppståndelse, men för att få denna fria energi till hands måste vi låta den Helige Ande fylla våra hjärtan och kroppar genom praktisk bön. Om vi lär oss bönens kultiveringsmetod borde vi ta emot nåden och kraften att släppa dessa fasthållanden. Men det går inte i "TE mode", där vi endast tänker och känner oss fram och konstruerar en egen väg. Yeshua botade människor genom den andliga kraften. Han botade inte spetälska utan förlät synderna, han läkte inte ögonen på den blinde utan tog bort hans synd. Det är en andlig väg och en andlig energi Han använder. Jag talar dock inte om att behandla våra sjukdomar här och inte heller om bönen som i första hand helande aktivitet. Du som har en kropp som bär på sjukdomar kan mycket väl erfara stark förbättring när du odlar den Helige Ande och du kan be om det. Men det är inte detta jordeliv som är huvudsaken utan det himmelska livet redan nu. Gud vill leva i oss här och nu och vara människa genom oss, det är denna relation Hans kärlek handlar om. Därigenom skapas social harmoni men det centrala är Gud.



50. Jag betonar detta: om du inte kan förlåta och släppa dina fasthållanden vid hälsa och lycka, om du inte kan släppa värderingen av dina svagheter och sjukdomar, då kan bönen inte göra någonting för dig. Det blir bara ramsor och gymnastiska övningar i en religiös kult. Vi behöver inte en sådan till, de är för många som det är. 


52. Låter detta hårt och hemskt? Egentligen är det kärlekens kärva budskap - bed och arbeta på din frälsning som Paulus säger i Filipperbrevet. Det finns faktiskt inte något sätt som jag eller någon annan kan hjälpa dig på. I Messias finner du all hjälp om du vänder dig till Honom i levande praktik.  Det är principen i detta av Gud skapade universum - rörelse. Det utvecklas från mörker till ljus, från okunskap och förvirring till insikt och ljus i kropp och själ. Rörelse i Helig Ande är vila och ljus. 



53. På grund av synd och förvirring lär vi oss att lida från tidiga år. Vi tror efter hand att det är helt nödvändigt och tappar snart inställningen att det finns ett lyckligare liv, även om vi minsann längtar och söker på fel ställen. Men i Messias tas allt lidande bort. Andra religioner kan tala om att betala sin karmaskuld eller ta straff från sina gudar, mer eller mindre godtyckligt. Vi kan se spår av detta i Gamla Testamentet där Guds verkliga natur ännu inte är uppenbarad såsom i Yeshua. På den nivån av tankar och känslor, skuld och bedömning från Gud befinner sig fortfarande flera religioner i världen. Även evangelierna fram till uppståndelsen befinner sig där, trots att det Nya talar i Yeshua från Nasaret. Efter Hans uppståndelse sänds helig Ande och det nya livet är tillgängligt. Mot denna bakgrund är det inte svårt att förstå att endast en fullständig förlåtelse och kultivering av Helig Ande kan åstadkomma social, ekonomisk och politisk harmoni på sikt i världen. En omvandling av kropparna och sinnena är nödvändig för en sådan utveckling. 




54. En kristen är också en kultiverare av barmhärtighet, goda gärningar, vi hjälper andra och behandlar sjukdomar, botar sjukdomar och stärker hälsan. Men endast Messias kan  fullständigt bota människor. De flesta vanliga människor slåss fortfarande om personliga vinningar individuellt och i större grupperingar – hur kan Helig Ande så lättvindigt fylla deras liv?  En kristen kultiverare i ständig bön är den mest värdefulla av människor. De ryska klostren satte ofta sina mest värderfulla heliga bröder ute i ensliga trakter med ett litet kapell för ständig bön riktad till världen och alla levande varelser. En sådan skete-munk gjorde den viktigaste insatsen för den Helige Ande. Detta har många oandliga kristna och andra humanister svårt att inse.



55. För den som vill kultivera genom ständig bön i de olika bönehållningarna, är bönetanken som sänds ut den mest värdefulla påverkan på allt levande. När Helig Ande framträder i den bedjande människan kan alla få hjälp av henne eller honom. Vad betyder detta? Principerna på hög andlig nivå fungerar så i praktiken helt oberoende av våra gissningar. Frågorna som berörs är väldigt stora - mänsklighetens framtid och möjligheten av social fred och harmoni i det globala samhället.


56. I detta universum ser vi att det mänskliga livet inte har skapats av människan. Skapelsen sker andligt i universums dimensioner. I universum finns det stora mängder av olika slags livsalstrande substanser, och dessa substanser kan under rätt kemiska förhållanden alstra liv. Impulsen till dessa rätta förhållanden förklarar vi med tanken på Gud som skapare.  Guds skapelse universum är till sin natur något ytterst välvilligt och har egenskaper som barmhärtighet, renhet och frid. Vår svenske Swedenborg hade en mycket precis uppfattning av detta universum och människans plats i det. Vi behöver för vår andliga kultivering just denna kroppsliga verklighet, det är Guds språk när han talar till oss. Människan föds med samma natur som universum, som en integrerad del av universum. Men sociala och kollektiva förhållanden har utvecklat mer själviska människor och då sjunker deras andliga nivå gradvis, skildrat i berättelsen om Adam och Eva.



57. Termen "fall" är korrekt. Människan har fallit från barmhärtighet, renhet och frid till den syndiga och skadliga mänskliga nivån. På den nivån blir religion alltid förbättringsreligion, en etisk lagreligion. Många kristna är på den nivån. Den kombinerar det "nya" förbundet med det "gamla". Genom den utförda totala förlåtelsen i  Messias lidande och uppståndelse från de döda,  kan vi dock genom hans blod räddas ur denna belägenhet, något att prisa Gud för dagligen och timligen.


58. För att kunna upplösa syndens kvalitet, bli av med lidandet och avlägsna den sociala disharmonin som är global, måste vi kultivera den ständiga bönen för att återvända till ursprunget och det sanna, det som Yeshua kallar gudsriket. Att människan ska återvända till ursprunget och det sanna, det är det verkliga syftet med att vara människa. Att ta emot frälsningen och den Helige Ande i bönens praktik. När den kristne kultiverar uppåt genom bönen med hela kroppen,  återvänder hon eller han till ursprunget och det sanna och tar ett språng ut ur den vanliga människans nivå. 



59. Yeshua räddar människor utan att ställa villkor, utan att begära någonting i gengäld och kan hjälpa människor villkorslöst. Kultiveringen genom bönen är utan villkor, och om du vill kultivera, kan du ta emot Anden. En del kristna har över huvud taget inte prövat på bönen mer än tankemässigt, en del har gått i kyrkan i flera decennier och vandrar fortfarande omkring i en tro på emotionell och tankemässig nivå, utan att ha mognat i kultivering. Oftast behövs någon livsavgörande händelse, en stor sorg eller sjukdom för att det verkliga behovet dyker upp. 




60. Vi kommer genom bönen med Yeshuas Namn att rena våra kroppar för att göra det möjligt för oss att kultivera mot höga nivåer av Helig Ande. Vid kultiveringen på den lägsta nivån finner vi en process som syftar till att rena din kropp fullständigt, allt dåligt som existerar i sinnet, minnet och kroppen, rensas upp fullständigt genom att den Helige Ande sköljer rent alla data som fastnat inom oss. Utan denna rensning är det svårt att låta den Helige Ande kultivera oss mot höga nivåer. Vi blir utelämnade åt nycker och svängningar i humöret och dagens form. Men kultiveringen av hela kroppens bön får vi en ny stabilitet. Just att alla minnen som placerar oss negativt försvinner gör att fältet blir öppet för kultivering. Vi tar tagit bort ogräset för att kunna harva jorden.


 

61. Människor befinner sig alltid på olika andliga nivåer men det finns egentligen två stora energinivåer: den världsliga och den himmelska. Aktiviter på den världsliga nivån kommer aldrig att tillfredsställa oss, vi kommer alltid att sakna Anden. Yeshua levde hela tiden på den högsta nivån av Helig Ande, mitt i världen, och det kan vi också. Den första kristna, som Paulus kallade "heliga" levde på denna nivå, innan den "nya" religionen kristendom skapades i rommarriket. Vi genomgår under våra liv förändringar på dessa två grundläggande nivåer. Genom genuin kroppskultivering under bönen förändrar vi oss. Vi går från representativ kyrka till levande kyrka i Herren. Vi går från representation till reflektion - Gud använder oss och lever oss.


62. Att behandla patienter, bota deras sjukdomar och hålla dem friska, är definitivt att göra goda gärningar. Men ännu viktigare är att "behandla" vår brist på Helig Ande i våra liv. Som jag ser det har vi faktiskt inte botat den verkliga sjukdomen - bristen på Gud inom oss -  utan bara skjutit upp denna läkeprocedur medan vi försöker få ordning på världen. Bönen är denna procedur, den omvandlar kropp och själ över tid. För att verkligen ta bort våra svårigheter i livet tillsammans, måste bristen på närvarande Helig Ande elimineras. Messias kan verkligen bota denna sjukdom och eliminera den andliga tomheten fullständigt så att Han lever sitt liv genom oss. När Han gör det blir människans andliga nivå en helt annan, vi blir "saliga" för att använda det gamla goda svenska ordet utan dess sentimentala konnotation. Han är redan den princip, genom vilken allting är skapat och genom vilken allting läks, Han är den store Läkaren. Under kultiveringsprocessen lär vi oss lita på denne medicinman och låter den Helige Ande fylla våra hjärtan. 


63. Under bönen renas människokroppen ständigt genom andlig inverkan. Den fortsatta bönen gör att vi renas ständigt genom att låta Anden ta plats, inte genom att förbättra vår gamla form av existens. När vi kommer till den högsta formen av Andlig energi i kroppen ersätts den fullständigt av den "förhärligade kroppen", andlig högenergimateria. Bortom vår kultivering är den Uppståndna kroppens kultivering, något vi kan tänkas få vara med om efter denna kropps disintegration.




64. Tidigare i historien talade många kristna hängivna om att den kristna tron har ett nybörjarstadium, mellanstadium och avancerat stadium. Idag har många glömt detta och använder ordet "kristen tro" som om det var ungefär samma sak för alla människor, en sorts demokratisk vilja.  När det gäller den ständiga Jesus-bönen som verkligen är på hög andlig nivå känner inte många till det som sker inom bedjaren. Och få känner till kroppens betydelse i bönen. Jag vill gärna återupprätta den kristna kultiveringens anseende. Vi behöver tala om de osunda fenomenen inom kristendomens historia. De härrör alla ur tre misstag:


1 att göra budskapet till en sort sociologi (judar, greker, hedningar och Tora)

2 att göra budskapet till en sort inre själslig psykologi (Luther, pitetismen, frikyrkorna)


3 att göra budskapet till en teologisk mental teori (katolska och ortodoxa kyrkorna)





Inkarnationen som Yeshua verkligen var innebar förstås just det - inkarnation. Guds kärlek är att inkarneras i människan. Fadern vill leva våra liv och älskar de som kultiverar i Helig Ande. Ingen av de tre misstagen kommer ihåg detta. Men förstås har enskilda människor insett detta och praktiserat en genuin kultivering av det gudomliga i kroppen via bönen. De har varit i stort sett anonyma ända till vår tid och fortsätter vara det. Det är dessa som beskrivs av Efesiebrevet med orden:

"Ty I voren fordom mörker, men nu ären I ljus i Herranom; vandrar såsom ljusens barn. Ty Andans frukt är uti all godhet, och rättfärdighet, och sanning." (Efes. 5,8-9). 


65. Att sprida den ständiga bönen på hög andlig nivå, att tala om den omfattning i våra liv som denna bön bör få och hur vi därmed släpper världsliga fasthållanden genom den, är inte alldeles lätt. Många kyrkliga kommer att sakna den falska tryggheten i en institution, t ex den ortodoxa eller katolska eller evangeliska församling man tillhör. Störningar från andra sociala och psykologiska miljöer i vårt mänskliga samhälle får man sannolikt räkna med, kanske särskilt störningar inom religionens värld. Inför detta finns endast en godtagbar attityd: att älska dem. Precis som våra egna negativa minnen får vi be den Frälsre som borttager världens synder att borttaga dessa negativa minnen och föreställningar inom oss själva.



66. Att på en gång ändra dina tankar om den kristna tron, det är inte lätt, särskilt inte om du är uppfödd i en kyrklig eller teologisk tradition.  Genom att be ständigt och i de mottagande ställningarna, låta kroppen vara som en antenn för Helig Ande, kommer du långsamt att ändra dina tankar. Vi sprider inte bönemetoder på samma sätt som flertalet andra gör. När de gör det, talar en del helt enkelt bara om principer för sin tolkning av Bibeln, och sedan predikar de och säger: Låt oss be ! Detta betyder: låt oss tänka och känna. Jag pekar, som många tidigare har gjort, på den direkta praktiska bönen varje dag, hängivenheten för att stå riktigt och vara i den ständiga bönen såsom de tidiga kristna var, de som senare Mohammed såg och imiterade. De kristna monofysiterna bad sju gånger om dagen. Inom islam blev dessa böner reducerade till fem. De kristnas fastetid innan påsken antog islam som sin Ramadan. Dessa böner handlar inte om att endast tänka och känna något utan att på ett djupare och innerligare sätt ta emot Anden i hela kroppen, i det som innerst är oss: hjärtat i Kristus.




67. För att genuint sprida bönens kultiveringsmetod måste man således tala om kroppen och koncentrationen. Hur står du? Hur andas du? Var är din uppmärksamhet? Vissa människor tycker att de har lärt sig be i kyrkan. Men deras mottaglighet för den Helige Ande har ännu inte höjts. De tror att bönen är yttrande av ord med mening morgon och kväll. Ytlig bön gör ingen verklig andlig fördjupning. Verklig bön, ständig bön där kroppen öppnas för Anden, är mycket djupgående och omfattande i det mänskliga livet. Detta kan naturligtvis ske i kyrkbänken eller i klostercellen. Dessutom finns det olika bönemetoder på olika nivåer, ja en förvirrande mångfald. Vi pekar här på den enklaste bönen: säga Herrens Namn, använda sig av den korta Jesus-bönen eller något kort fras ur Psaltaren eller den korta maran-atha.  Ju fler lektioner i katekesen du tar och ju fler böcker om bön som du läser och ju mer du fyller dig med predikningar, desto mer riskerar du att trasslat till ditt sinne. Din kropp ska du se som bönens instrument. 

 
68. Vår kultivering ska vara centrum för vår gudshängivenhet och vi behöver inte ha några särskilda åsikter eller teologiska insikter. Många tror att kristendomens kris i Europa och Nordamerika beror på för lite ortodox teologi. Men denna levande tro som utgår från Yeshua kan inte predikas, den kan bara kultiveras av oss i direkt bön där kroppen är med. Paulus predikade den uppståndne, kroppsligt uppståndne Messias och vi behöver ingen ytterligare undervisning.


69. Genom den Uppståndne uppnår vi all upplysning vi behöver. Vi bryr oss egentligen inte om att nå dessa upplysning utan ägnar oss åt kultiveringen i ständig bön. Vi upptäcker att nästan all tro som blir predikad inte alls är baserad på direkt bön utan på tolkning och förståelse av ett mentalt budskap, en kognitiv struktur. Vi finner att tron på varje nivå är manifestationen av tron på den verbala nivån. I verklig tro fylls kroppen av Helig Ande och genom den tar vi del av Messias. Gud kommer till oss när vi inte gör innehåll av Gud, vi får del av det som redan beretts åt oss av Kristus.



70. Många människor i det förgångna höll fast vid religiösa fördomar och en fullständigt felaktig förståelse för trons liv. Detsamma gäller idag. De glömmer alla en sak: utan att be ständigt kan du inte bli vägledd i att utöva, i att odla mottagande av det andliga livet. Helig Ande har inte mycket med intellektuell aktivitet att göra, även om den är nödvändig för vårt användande av språk och mentala kategorier. När bibelordet säger: "Låt ingen förföra er med fåfäng ord; ty för sådana plägar Guds vrede komma över otrons barn.  Därför var inte deras stallbröder." -- ligger det nära till hands att se en kritik just av en intellektuell och torr tro, inte hjärtats tro.


71. Vägen, sanningen och livet är en Enda energi som blir den stora gåvan när vi ber med hela kroppen.Så vad är Messias-energin? Vad är det "lumen de lumine" som niceanska bekännelsen försöker fånga i ord? Den är universums mest fundamentala egenskap, den är högsta andlighet och högsta moral i en Enda energi. De kristna monothelitisterna var nära denna uppfattning om Kristus - en Enda energi, en Enda Person, en Enda verklighet.  Messias den högsta manifestationen av Fadern, grunden för allt som sker i universum. Medan skapelsen har olika manifestationsformer på olika nivåer och har olika vägledande funktioner på olika nivåer, och ju lägre nivån är, desto mer komplicerat är det som visar sig.




72. Den här egenskapen, vägen, sanningen och livet, existerar i all materia, luftens mikropartiklar, sten, trä, jord, järn, stål och i människokroppen; forntidsfolk talade om att alla tingen i universum, sammansatta av de fem elementen, också har den här egenskapen, den gudomliga ordningen, vägen, sanningen, livet. Den svenske norrlandaposteln Lars Levi Laestadius kallade det livsprincipen, "lifsens princip". Swedenborg hade en liknande beskrivning, den levande principen i kärleken och materien, men inte alls koexistent med den tillfälliga materien.

 
73. Kultiveraren av Anden som har nått en viss nivå kan bara uppfatta den nivåns specifika manifestation av Kristus, vilken är hans kultiveringsnivå. I vid mening är Kristi liv ett  enormt liv i gudomlig kärlek. Vi kan inte ens ana djupet i denna kärlek. Jungru Maria kommer nära den, men vi kan endast ta emot vad Gud ger oss av den i bönen. På den högsta andliga punkten är det mycket enkelt, allt är Gud i en Enda verklighet. Den högsta nivån kan sammanfattas med tre ord, vägen, sanningen och livet. Men den blir ytterst komplicerad när den manifesteras på alla nivåer. Ta en människa som exempel. Många tänkare betraktar människokroppen som ett litet universum. En människa har en fysisk kropp, men att bara ha en fysisk kropp gör inte en hel människa, man måste ha mänskligt temperament, karaktär, personlighet och andlig nivå för att bli en hel, självständig människa med individualitet.


74. Det är samma sak med detta vårt universum, där finns Vintergatan, andra galaxer, där finns också liv och vatten, och alla tingen i detta universum, det är en aspekt av den materiella existensen, men samtidigt existerar också egenskapen vägen, sanningen och livet. Ett enda ord för detta är kärleken, den kärlek som Dante säger rör alla himlakropparna. De oändliga galaxerna rörs av denna egenskap, denna Guds energi. Guds kärlek som rör all verklighet nu och för alltid,  är måttstocken för att bedöma vad som är bra och dåligt i universum. Vad är bra och vad är dåligt? Det är endast med denna högsta kärlek som man kan bedöma det. Detsamma är sant om dygden. Naturligtvis har moralstandarden i dagens mänskliga samhälle redan förändrats, och moralmåttstocken har blivit förvrängd. Om en människa nu vill lära sig från dekalogen, Mose lag,  betraktas han kanske som tokig, men om detta hade hänt på femtio- eller sextiotalet, vem skulle ha sagt att han var tokig? I katolska länder kan filmer som Koslowskis Dekalogen fungera, men knappast i vårt land. 


75. Människans moralstandard baserad på Guds kärlek, håller på att rasa. Samhällsmoralen är på nedgång dag för dag, och folk är inte inriktade på annat än vinning, de skadar andra för så små egna vinningar, de tar för sig och roffar åt sig, och de tillgriper alla medel för att göra så. Kan det tillåtas fortsätta så här? Det finns grupper av människor inom finansvärlden som gör dåliga gärningar och påven Franciskus påpekar för dem att de gör dåliga gärningar, helt offentligt. Men det tror de inte alls på, de tror verkligen inte att de gör dåliga gärningar, de  utvecklar den "fria ekonomiska marknaden". 


76. En del människor bedömer sig själva efter den nedrasade moralstandarden och anser sig vara bättre än andra, eftersom måttstocken för bedömning har ändrats. Det spelar ingen roll hur den mänskliga moralmåttstocken förändras, universums gudomliga egenskap uttryckt i orden vägen, sanningen och livet, förändras ändå inte. Den är absolut och evig. Den är den enda måttstocken för bedömning av om ett samhälle är bra eller dåligt, likaväl som om en människa är bra eller dålig. Som en kultiverare av Kristus måste du därför ställa krav på dig själv i enlighet med universums egenskap och inte ställa krav på dig själv enligt den vanliga människans måttstock, vilket är den gamla lagiskheten under Adams andliga DNA, om man vill uttrycka det så. Om du önskar återvända till ursprunget innan fallet i Edens Lustgård och det sanna livet med Gud, måste du handla enligt principen: låta Guds kärlek bli ditt liv. Det är måttstocken. Om du i bönen med hela kroppen kan följa och ta emot energin i universums karaktär av vägen, sanningen och livet, då är du en god människa. Det har inget med ditt beteende att göra. Det handlar om Guds kärlek, en energi av helt annat slag än den mänskliga.


77. Om människor vänder den här egenskapen ryggen, får vi ett samhälle därefter, ett egobaserat lågt behovssamhälle där girighet lönar sig.  Som en kultiverare av bönen, assimilera dig till den här egenskapen och du är en människa som får Ande. Det är en så enkel princip. Att kultivera det sanna, förfina sin natur med hjälp av Helig Ande, säga sanningen, handla efter sanningen, bli en sann människa i Kristus, återvända till ursprunget och det sanna och slutligen kultivera till sanna människor - det är vägen, sanninge och livet. Kultiveringen av bönen kan göra att ett stort barmhärtigt hjärta kommer fram i dig, men detta är inte en planerad framgång i andliga ting. När det barmhärtiga hjärtat kommer fram känner du att alla varelser lider, du får medkänsla, du får en önskan att rädda alla varelser. Denna känsla tillsammans med tacksamhet till Kristi kors, ger dig en lycka som alla människor längtar efter men inte kan skapa på egen hand. Den kroppsliga kristna bönen är i enlighet med universums högsta måttstock en integrerad kultivering av vägen, sanningen och livet.



78. När det gäller den kristna bönen säger vissa människor att den är till för att må bra, uppleva positiva andliga upplevelser och även bota sjukdomar. Det här är en mycket, mycket ytlig förståelse. Bönens väsen är tacksamhet. Det arabiska uttrycket allhamdulillah fångar vad det handlar om. Vi kan översätta det med: Tack Herren för din gåva av vägen, sanningen och livet. Men i denna tacksamhet tar vi emot Andens energi och medvetenhet. Våra egocentriska minnen försvinner. Vi låter Kristus städa rent. 


 79. Kristus själv gör ofta sådana saker som att bota sjukdomar och stärka hälsan. Men det handlar alltid om att han tar bort synderna hos en individ. Många människor vill använda bönen till botande och de har ofta sådana tankar som motivation, de har sådana önskningar. Men de får då inte mottagande av nåd i sin kultivering, vilket leder till mycket stora svårigheter och uppkomsten av många problem. De vill bli andliga atleter men detta följer de gamla Adams förbättringsandlighet, den gamla lagen för att modifiera hälsa och beteende. Att genuint sprida den tidiga kroppsliga kristna bönen berör naturligtvis många frågor. Genom historien har det kristna ansvaret gentemot samhället och människorna nått goda effekter. Sjukhus, klosterskolor, missionfält för hjälp åt utsatta och sjuka över hela världen. Caritas, den katolska organisationen, är fortfarande bland de största när det gäller frivillighjälpen globalt. 




80. Men den kristna bönen är inte något idealistiskt. Den handlar om kultivering av livet i Kristus. Den berör naturligtvis många djupgående frågor i det mänskliga livet och samhället.  Utvecklingen av den kristna civilisationen har genomgått ett antikt aristokratisk samhälle, senare det medeltida feodalsamhället, upplysningstidens rationalism och 1800-talets många rörelser som ledde fram till moderniteten idag. Kristendomen fortsätter sitt bönearbete in i postmodernismen och vidare.  Varför växer inte den kroppsliga bönen trots många utövande? Varför växer inte den kristna trons utövande? Många människor tänker så här: Jag tror men har inte fått någon sann överföring av Helig Ande. Gud verkar stor och sann men kanske inte så intresserad av mig. Om en kristen lärare ger mig inspiration så kommer kanske min bön att växa. Om jag konverterar till den eller den kyrkan kommer jag kanske närmare Gud. Nu bär kanske nittiofem procent av människorna på denna tanke. Jag finner det betänkligt. Gud kan inte komma närmare än så här. Han är närmare oss än vår halsven, som Koranen säger. Kristus är verkligen hos oss i evighet. Han vill ingenting hellre än leva vårt liv. Bönen är inte är en viljemässig prestation, en skicklighet som vi ska förkovra oss genom. Den kommer från Gud och är någonting fullständigt övernaturligt som tar plats inom oss.

  
81. Den grundläggande orsaken till att den kroppsliga bönen inte växer är förstås att alltför många inte odlar bönen. Kyrkor och församlingar fokuserar inte på att kultivera bönen, den är bara något som slarvigt tillfogas en predikan eller en sångstund. En person som följde med mig till en frikyrkas gudstjänst blev chockad. "Detta är ju bara en trevlig sångstund med lite försiktig predikan!". Hon var van vid riktig kroppslig bön och kunde inte se att detta var mer än underhållning. Du ska kultivera bönen inåt och inte söka utåt. Många människor söker utanför sig själva, efter det här i dag och det där i morgon, och de strävar efter förmågor med fasthållanden och alla sorters motiv. Vissa människor vill bli mästare inom någon diciplin eller metod för förverkligande eller behandling sjukdomar för att tjäna en förmögenhet! Den genuina kultiveringen involverar hjärtat,  livet i Kristus. Det är den ursprungliga kristendomen. Man tog in Kristi verklighet och energi i sitt eget inre liv. De heliga levde "i Kristus".


82.  I vanliga fall brukar vi tänka på två saker: Gud och skapelsen. Många tänker i tre delningar: 
skapelseverket (Fadern), frälsningsverket (Sonen) och Andeverket (den helige anden). Men det finns också en tradition inom monoteismen som har En enda sak: allt är Gud. Inte bara är Gud närvarande överallt, som psalmisten sjunger utan faktiskt genom sitt skapande är allt. Det synliga är Han på ett uttryckt eller manifesterat sätt. I Jesus är Han närvarande och synlig och genom uppståndelsen har vi människor fått samma liv, Gud vill vara oss. När vi kultiverar bön och tar emot Anden sker också detta.

Detta är inte panteism som brukar begränsa Gud till naturen eller kosmos.  Snarare är det en integrering av alla fenomen i ett Enda som är Gud. Visdomen i denna integralism är att den 
förlåtelse som messianismen handlar om fullföljs. I konventionell monoteism sker inte 
detta. Vi ser allt som sker genom Andens ögon och lever Kristi liv i all anspråkslöshet. Vi söker inte något annat utan låter Gud manifestera, oftast i stillhet och anonymitet. 


83. När vi är integrerade i allt såsom Gud uppstår en vila och en välsignelse som inte annars finns. I den integrationen behövs inte kontrasten helig - världslig. I enheten sammanfaller allt. Det är den egentliga betydelsen av förlåtelse genom Kristi blod. När förlåtelsen på så sätt blir heltäckande tystnar den inre konflikt som behöver en separering för att kunna vara aktiv. en separering mellan behov av förlåtelse och den verkliga förlåtelsen. Samtidigt upphävs behovet av särskild tro, vi får direkt prereflexiv del i Guds natur. 

84. När särskild tro upphävs i förlåtelse blir sinnelaget helt riktat till Gud. Denna integrerade riktadhet är Andens verk i oss när vi kultiverar på hög nivå. Vi lever i det son-liv Messias visar oss. Anden ger oss gratis detta Son-Liv. Vi blir Guds barn i all anspråkslöshet. När särskild tro är överspelad av Gud själv försvinner all religion och allt som sker blir religion. När särskild kult överspelas av Gud blir allt levande den innersta kulten åt Herren, den nya kyrkan.

85. Symbolen för den kristna kultiveringen är korset. Tidigt i historien gjorde de kristna korstecknet över pannan, munnen och hjärtat. Det är kultivering i en liten gest. Kultivering i stora gester är bönerörelserna. Istället för att bara, som greker och romare, tänka sig sin religion och offra i tempel, kultiverar vi vår Gud genom kroppen. Gud dog på korset för oss med sin kropp. Han ger oss det uppståndna livet som också är kroppsligt. Vi exponerar oss för den inre sol som Kristus är.

86. Vad vi odlar i vår bön är verkligen något enormt. När vi stiger upp på morgonen kanske vi är fulla av drömmarnas förvirrande händelser och känslor i kroppen. Genast står vi i bönens ställning och ropar Herrens Namn. På mindre än en minut är vi i kultiveringens liv igen. Guds energier genom Kristus är nu vårt liv. Trots att vi är i världen och manipulerar dess objekt under dagen, lämnar vi inte kultiveringens Ande.

87. Korset är i symbolens form en miniatyr av universum. Den gamla människan dör på korset och får det nya livet i Kristus, de gudomliga energierna rättfärdighet, godhet, sanning och medkänsla. Vissa människor kan inte se korset som vägen till livet. Min mor förstod inte att lidande på ett avrättningskors kunde vara livgivande ! Men när vi dör med Kristus får vi också liv med Gud. Den som inte ser detta har ändå dött med Honom, för Han dog för alla, både troende och och ateister. Korset är syntesen av universum .

88. Naturligtvis finns det otaliga galaxer i universum och vår egen Vintergata är en av dem. Hela universum är i rörelse i den skapande Anden, ingenting står still, allt är energier i rörelse. Egentligen skulle korsets symbol vara i rotation för allt Anden gör är rörelse. Hela skapelsen roterar och korset är den stora symbolen i mitten av skapelse.

Alla ämnen i universum har sin egen vibrationsnivå, sin egen energi, sin egen existensform i olika dimensioner. Vi kan endast erfara tre dimensioner och tiden. Verkligheten är så mycket mer. Det är i sanning en verkligt rik och komplex skapelse, värd alla beundran och förundran. Också det kultiverar vi i rörelserna och bönen. Symbolen för detta, korset, är en miniatyr av universum och korset har sina existensformer överallt i naturer -- allt som föds, dör och får nytt liv. Man kan kalla korset en egen värld av rörelse, död och uppståndelse Vi kan som Teihard de Chardin tänka på målet som punkt Omega. Jesus Kristus är Alfa och Omega enligt NT.


89. Människor som inte vill be har gärna föreställningen om en Gud som det går att prata om. De blandar det sociala livet med Guds verklighet. Det blir en religiös social lära och det handlar om en social Gud. Men när vi är i bönens kultivering och har det som dagens centrala handling, fast vi också gör mycket annat, blir denna sociala och personliga lära om Gud en sorts antropomorfism. Även om den låter vänlig och intressant blir den alltid, vid dagens slut, kraftlös och mest prat. Men verkar leva för söndagens gudstjänst, som är prat och predikan, eller för böcker som pratar på samma sätt, eller radioprogram där man får prata på just det sättet. Det är en "lingo" som känns bra.


90. Men kultivering är något annat. Kristendomen är egentligen en andlig kultivering från Mellanöstern. Jesus ber till Fadern och är i Faderns energi mest hela tiden, för att slutligen, genom uppståndelsen, vara i den för evigt. Han begränsar sitt predikande och pratande om Gud. Ofta använder han liknelser och omskrivningar. Det är inte en social eller personlig Gud han skildrar. Det är den andliga energin av kärlek han är intresserad av. Att vara i den energin är vad de flesta liknelser skildrar. Att se hur illa det är att inte vara i den, skildras också i liknelserna. Han visar på ett ordknappt sätt hur vår livsefarenhet och vårt beteende direkt hör ihop med vilken energi vi lever med. Fadern är det högsta och godaste energin. Obegränsad kärlek och godhet finns i allt som sker, när det sker i Fadern. Det är trons liv.


91. I Pauli brev fördjupas vad det är att vara i Kristus, att direkt exponera sig för den gudomliga energi som Kristus är efter uppståndelsen. Det är fortfarande inte något socialt eller personligt. Det är inte jag och mina känslor, min psykologi, min sociala aktivitet som är intressant. Ibland fälls kommentarer om beteenden i samhället, men det centrala är livet i Kristus. Moralen och det moraliska beteendet är ett utfall av att exponera sig i Kristi ljus. Det är inte lag eller formulering av social lära. Det nya förbundet är att direkt befinna sig i Kristus, helst hela tiden. Därav uppmaningen: be alltid! Det betyder inte att prata om Gud eller göra Gud socialt närvarande. Hans Enda kärleksenergi är mycket större och något annorlunda.


92. När korset roterar symboliskt i vår kultivering av bönen kan vi med våra kroppar och själar absorbera gudomlig energi från Guds universum. Denna energi frigör vi sedan i livet med andra människor och djur och natur. Det vi tar emot från Fadern skänker vi sedan genast bort, för att kunna ta emot ännu mer. Vi kan säga att korsets rörelse är utgivande, utåtgående, livgivande. Denna kultivering av absorption och frigörelse av Kristi Ande är det kristna livet när det fungerar som bäst. Det är inte likt det passiva tänkande livet som är så vanligt inom religionen. det pratsamma sociala sättet att umgås med Gud. Det är inte likt det teologiska begrundandet som egentligen är en världslig egoinriktad aktivitet, pratet på en annan mer akademiskt inåtvänd nivå.


93. Det Gud odlar i oss genom vår bön är något enormt, vi får aldrig glömma storheten i godheten, sannigen och medkänslan. Det är större än vi nånsin tror eller tänker. Det är opratbart. Det är precis som om vi kultiverar hela universum i den Helige Ande! Det är inte kristen lära eller bekännelse utan kristet liv på riktigt. Gud och människa -- två sidor av samma sak. Ingen av dessa två ensamma kan utgöra en komplett kristen tro. Människan själv är ofullkomlig och förvirrad. Gud är fullkomlig och fullständig sanning och frid. Kristus är föreningen av de båda i oss. Om vi utesluter en av de två, kan du inte vara komplett i Anden.


94. Att endast läsa Bibeln, gå på gudstjänster, be de kollektiva bönerna muntligt är knappast kultivering på andlig nivå. Det är mer en ytlig och världslig religiositet, en social syssla och inte så lite intellektuell masturbation, för att uttrycka det grovt. Denna religiositet ser god och anständig ut men den stänger inne oss i oss själva, i våra egna ritualer och gester, i våra projekt och institutioner. Vi behöver komma ut ur detta fängelse till Anden som är levande och rörlig i kropp och själ, i allt som finns i skapelsen. Vi behöver gå ner till havsstranden och sola i Guds levande ljus, så att hela kroppen får erfara det.


95. Korset som symbol har den övre delen i Gud och den undre delen i jorden. Däremellan har vi armarna som omfamnar allt, såsom Kristi medkänsla omfamnar oss alla och allt som är skapat. Religion på social och personlig nivå är fortfarande endast på marken, i korsets nedre del. Varken omfamningens verkliga nivå och storhet eller den gudomliga energins medkänsla, berör deras trosliv. I det läget försöker många individer och församlingar vara mer aktiva på jordisk nivå, som om det skulle hjälpa dem uppåt. Men det blir endast mer horisontell aktivitet, inte mer kärlek. Det som frälser oss är hela korset, inte en del av det.


96. Tre mentala förutsättningar behövs för att vi naturligt ska börja det kultiverande livet. Utan dem förefaller det helt enkelt inte lockande för oss. Den första är uppfattningen och uppskattningen av existens. Att vi mot alla odds finns till, att vi fick tillfället till mänsklig existens. Detta är ett mycket stort och djupt mysterium som vi behöver känna stor förundran inför. Den andra är att kroppen uppfattas som en energi som är okänd för oss fast vi har den så nära. Allt vi lärt oss om maskulint och feminint kön hos kroppen, om utseende och omdöme kring denna kroppens förmågor och funktioner, är inte alls vad vi är i kroppen. Vi måste blunda och gå in i själva kroppsupplevelsen i sig för att finna kroppens energi och väsen, som förblir obeskrivbart men möjligt att dagligen lära känna som erfarenhet. Den tredje är att i denna kropp är vi själva en obegränsad ande, en intelligens och medvetenhet som inte kan lokaliseras eller sättas i tid, som är tidlös och fri från plats. Varje enkel empirisk kunskapsakt visar egentligen detta om vi filosofisk undersöker vad som händer. Många kunskapsteoretiker har sett denna komplicerade andliga händelse som är att t ex utbrista: Se det regnar idag! De flesta människor tar hela kunskapslivet som självklart och inser inte vilket andligt mysterium vi är i vår andliga varelse med tankar och observationer, med systematisk ordnande och arbete med kategorier som orsak-verkan, före-efter, en-många osv. Dessa tre är förusättningar för att vi ska mogna till bönens och kultiveringens liv som människa.


97. Allt liv är omvandling. Det är en process av ömsesidig omvandling mellan ljus och mörker, mellan "den vita substansen" och "den svarta substansen" om vi vill använda lite medicinsk terminologi. Varje morgon omvandlar vi efter sömn och dröm vårt tillstånd när vi börjar dagens böner i rörelser, vår morgonmeditation. Undr dagen sker sedan omvandlingar. Alla interaktioner under dagen är omvandlingar mellan ljus och mörker. Efter en sammandrabbning mellan människor sker alltid en omvandlingsprocess . Den gamla Toran som Israels folk fick att följa, var egentligen en demonstration av mörker, som Paulus säger. Den visade upp synden, betonade den, tog fram den. Genom Kristus omvandlades åt oss av Gud, allt mörker förintades i ljuset. Men hur lever vi idag? Delvis i ekon från mörkret, i skuggor. Vi lever i skugglandet, som C.S. Lewis uttryckte det. Författaren till Hebreerbrevet skriver (10:1): "Med lagen nådde oss bara en skugga av det goda som skall komma, inte tingens egen gestalt." Tingens egen gestalt är rent ljus, ren godhet.

98. Vi fortsätter varje dag i omvandling genom bönen med vila och frihet i Kristus. Vi tänker inte på om vi har gjort en god gärning, vi tänker på bönen och exponeringen i Guds ljus. Allt finns till i Kristus och vi tänker på tingens egen gestalt. Liksom tingen har vi vår verkliga gestalt i kultiveringen. Det är detta som ligger bakom Jesu liknelser, men berättade i ett skede före korset och uppståndelsen. Jesus får göra två saker hela tiden: extremdra lagen så att det blir uppenbart att ingen människa kan göra något utan Honom, och å andra sidan tala om tillståndet efter uppståndelsen, som ännu inte kommit när han undervisar. Han talar om den omvandling av mörker till ljus som pågår i all verklighet, där Han själv är själva ljuset och kommer att ge oss det i sin död för alla mörka kvaliteter på korset och ge oss det uppståndna ljuset. I vår kultivering i bönen tar vi emot detta ljus som ges till oss varje sekund av vår existens.

99. En del frågar  "Är det sant att med mycket mörker inom oss kan vi inte be?"  Nej, det är tvärtom så att den som lever i konflikt och sorg och självupptagenhet, ber starkare än oss andra. Längtan efter ljus och enkelhet växer sig stark när livet är svårt, särskilt när vi inser hur vi skapar vår verklighet själva. Men vi bör alltid vara beredda att hjälpa de som känner sig som i fängelse, det egna fängelset eller det som uppfattas runt omkring en, de omständigheter man upplever.

100. Runt kroppen kan vi föreställa oss ett fält av Guds energi som omsluter oss. All verklighet finns till i Kristus enligt NT och då inser vi att vi är omgivna av Kristi Ande i all konkretisering av verkligheten. Universums natur är med andra ord Kristi natur, godhet, gränslös medkänsla, kärlek, frid. En person kan ha en mindre förståelse och tro att Jesus finns endast i kyrkan eller i bibelns texter. Men överallt finns Gud. Hans väsen av infinit godhet omger oss. Hur mycket mörker vi än uppfattar finns ljuset verkligt runt omkring vår kropp. Kroppen kan vara en levande medveten mottagare för dessa ljus, denna energi som omger oss. 

101. När du hör människor anse att vår tro bara utgörs av irrationella föreställningar, ha medkänsla. Det är en sådan energi de har, de befinner sig där. Låt dem göra det. Betyder det att om dessa personer vill växa, blir det för svårt? Nej, inte riktigt. Omvandling sker ständigt i alla energisystem. Liv är rörelse. Deras ande är gränslös och vill till sist uttrycka sig i hela personen. Vänta ut dem och låt dem prata om irrationella föreställnignar tills de tröttnar! Kultivering kommer bara från ditt hjärta. Spara åsikter och omdömen, de behövs inte. Kristus leder dig över tröskeln till sitt Rike, men bönen beror på dig, den är ditt val.

102. Att kunna växa i Kristi vila, beror helt på vad du kan stå ut med och hur mycket du kan lida när lidandet kommer av sig själv. Om du är i Kristi vila, kan inga svårigheter stoppa dig. Många som kultiverar bönens liv kan berätta att det inte blir några problem, trots att det utifrån ser eländigt ut. Detta ter sig paradoxalt för världens människor.

103. I vår kultivering av bönens liv kommer du att stöta på alla typer av tester och problem. Alla skapas inom dig själv. Hur skulle du kunna växa utan dessa tester? För att alltid välja bönen istället för konstruerande av svårigheter måste du växa, bli stark i denna svaghet som just du har på just ditt sätt. Du kan inte låna styrka från någon annan. Kristus hjälper dig och ger dig all kraft när du väljer Honom i och genom bönen. Du väljer inte minnena eller tendensen att skapa problem för att identifera vad som är verkligt. 

104. Om det inte fanns någon intressekonflikt med andra och inget som störde oss i samlivet med andra, skulle vi då kunna höja anden till Kristus? Det skulle vara omöjligt. Liv är växling och konflikt är liv. Detta bevisar sig i det dagliga livet . Någon frågar : "Hur kommer det sig då att vissa drabbas så mycket mer än andra?" Men problemen är i stort sett desamma för alla. För att vi ska uppfatta dem måste vi vara där som ett "jag". När vi ser hur problem uppträder inom oss kan vi enklare välja Kristus, mitt i vårt elände.

105. Ibland kan vi höra troende som tvivlar på bönens kultivering. Allt borde vara klart och rättfärdigt med bara tro. Behövs något mer? På sätt och vis har de rätt. Endast tro behövs, men med tron kommer liv och frukter och Paulus kan säga att vi ska "arbeta med fruktan och bävan på er fräslning". Kultiveringen i tro är glädje men samtidigt arbete, ett glädjearbete. Tänk på att Jesus för att vinna glädjen dog på korset och uppstod -- för att vinna glädjen. Ungefär så kan vi tänka i vår kultivering. Den förutsätter tro men är ett glädjearbete för att vinna än mer glädje i Honom. Gud är den som verkar i oss, som Paulus säger (Fil.2:13) när vi gör detta men vi gör det i helig fruktan och bävan. Ordet bävan tycker jag är intressant. Det ligger nära sanskrit "bhava" som just är den rörelsen inom oss som hör till kärlekens kultivering i Gud. 

106.  Varför tror du stöter på alla dessa problem som du finner i ditt liv? De är alla din glömska av vem du är i Kristus. När du ser dig själv i den fullkomliga frihetens spegel, som Jakob talar om i sitt brev, ser du någon annan, den du verkligen är. Din glömska är din vedermöda. Du kommer inte att kunna övervinna den glömskan med mindre än att du ser dig själv i den spegel som Jakob talar om. Så länge som du lever i bönen och kultiveringen kan du övervinna den och börja uppfatta dig som Gud ser dig. Men det kan vara att du inte vill göra det. Du väljer kanske hellre världens kultur och glömska. När du stöter på en konflikt, eller en besvikelse, bör du inte tro att det är en tillfällighet, eller något som drabbar dig utifrån. När en konflikt uppstår, kan det säkert verkar plötsligt, men det är inte resultatet av en slump. Alla dina problem tjänar till att höja din kultivering.

107. I den kristna miljön för kultivering av Kristi ande finns det en sorts kyrkosjuka. Det är som en sjukdom. Man tror att Jesus bor i kyrkan på ett eller annat sätt. Man känner sig dålig när man inte går i kyrkan eller läser Bibeln eller ber de kristna bönerna. När vi börjar kultivera med rörelser genom Anden försvinner sjukdomen snart men kan komma tillbaka. Vi bör vara medvetna om detta hinder för det härliga arbetet på vår frälsning i Kristus. Han sänder Hjälparen för att vi ska be och röra oss i den.

108. Ett stort antal människor har dragit på sig andliga och religiösa ägodelar med sina tankar. Det är felaktigt för kultiveringen går bäst när vi inte äger någonting och kan ta emot Kristi natur i universum hela tiden. Om vi har åsikter och teologier ivägen går mottagandet trögt, vi filtrerar allt i frågor: är det här ok? Är det här enligt Skriften? Vad säger min präst? Det är gammalt lagtänkande.

När vi tar emot andlig energi i bönens rörelser är inte längre huvudets medvetande inte längre i kontroll. Det känns omedelbart vilsamt. Men den som försöker inordna allt i de koncept som styr oss blir förvirrad. Det är dock bara ett fenomen i samband med den lägsta nivån av tro och hälsa.
Och ändå är det mycket farligt fenomen. Om du blir van vid att bete sig på det sättet och ditt intellektuella medvetande aldrig får kontroll över sig själv utan far runt i teoretiska loopar, kan din kropp blir sjuk och hela livet färgas av detta. Vid Kristi tid talade man allmänt om demoner och det är ett bra ord för flera åkommor födda i kontrollbehov och begär. På grund av olämpliga tankar om tron och livet blir vi demoniserade, speciellt när man söker efter ett "tillstånd av andlig väckelse" som ska visa rätt tro. Det är olika former av egen rättfärdighet. När vi verkligen tar emot Kristus kommer en frisk morgonvind in i oss.

109. De som har för vana att koppla sitt huvud till teologiska uppfattningar är inte längre medvetna om vad som är friskt och lämnar sin kropp till förfogande för andra. Detta sker i många extrema sekter inom de flesta religioner. Politiskt våld är endast en av varianterna på detta. Om någon säger åt dem att spränga sig gör de det, om någon befaller dem att kapa ett plan, gör de det. De har förlorat viljan att leva och låter en teologi eller en lära via andra människor ta kontroll över sin kropp och sitt medvetande.
Dessa troende människor har gått vilse och detta orsakades av deras avsikt att agera på detta sätt från början. Den mänskliga kroppen är ett litet andligt universum. Praxis i Kristus innebär att ta ansvar för detta universum, ge de andlig god energi via bön i rörelser. Anden kan inte orsaka några problem eller sjukdomar av något slag, däremot i vissa fall läka pågående störningar i själen eller i kroppen. Vissa människor inser inte att det som verkligen helar oss är större än oss. De stagnerar på en teologisk åsikt om vad vi ska göra i livet.  De använder ensidigt en del av huvudet och kan inte gå ner  i kroppen med det andliga ljuset från Kristus. Därför är rörelserna särskilt bra för dem, kroppen får vara med i bönen.

110. Du tränar i Kristus. Livets egen träning inför himmelriket. Många hälsofrågor kan du lösa in din kropp i bönen, liksom mentala problem. Bönen i rörelse är som en tvättning. Vi tvättar ur gamla minnesdata och associationsdata som kväver oss.  Som kultiverare av anden kommer vi vara på hög energinivå ibland, lägre ibland. Var inte rädd att det är ett hälsoproblem när du känner dig låg. Det handlar endast om att finna vägen genom bönen och kroppen igen. 
I kultiverande eliminerar vi negativa minnen och associationer. Vi tänker renhet och vind och ande. Det går inte att kultivera bön i fullständig komfort ! Ofta måste vi lämna den zon vi tycker är komfortabel. För att lämna rädslan måste vi gå rakt genom den, inte fly den. För att lämna stolheten måste vi gå rakt genom den. Inte alltid komfortabelt.
Jesus berättar om en som samlar i sina lador. Det blir fullt och han ska bygga ännu större. Det är samma sak med minnen och föreställningar. Vi försöker samla dem, ackumulera dem. Men rörelsen i bön tar bort allt, vi lämnar allt och minns ingenting. Det förflutna försvinner. Framtiden försvinner. Denna här-het, detta nu, är allt för oss och anden bor här.

111. Efter många religiösa ansträngningar tror vissa att de har nått en högre andlig nivå. Men om ansträngningen endast har varit självkraft leder det ingenstans. Rädslan kommer som en automatisk bilaga. Tecknet på att vi ber rätt är förlåtelse och ljus i Kristus. Du växer andligt genom att vara uppmärksam på andens egenskaper, förlåtelse, medkänsla, ljus. Detta är grundnaturen för Gud och för oss. Många människor är dock inte alls intresserade av dessa egenskaper. Att förbli enkla människor intresserade av förlåtelse och obegränsat ljus, det är vår uppgift. Om vi lever arrogant, självrättfärdiga sliter vi ner oss. Som ett resultat, när det är dags, kommer vi att ha hälsoproblem: en dag har jag plötsligt en hjärnblödning. 
En icke-kultiverare vet inte vad han talar om när han klagar på att livet inte går hans vägar. I själva verket är det svårt att inse vad som verkligen händer när vi har oss själva i centrum och inte ber i Kristus. Vi skapar all verklighet själva men förstår det inte. Om dessa störningar tränger sig på en person som praktiserar bön dagligen, blir skadan förmodligen inte så svår. Men bönen rätt utövad leder henne eller honom ut ur alla störningar på sikt.

112. Du kan inte inspirera andra om du utelämnar Gud i kultiveringen. Därför är den  nödvändigtvis kontinuerlig. När dyker negativa minnen upp? Alltid. Därför behövs kultiveringen ständigt. När sover minnestrollen? Aldrig. Inte bara varje dag bör inledas med bön i rörelse en ordentlig stund. Men varje ögonblick, trots störande telefonsamtal eller mess på datorn eller annan distraktion, måste bli kultiverande. Det gäller att låta min ande låta Gud vara verksam.

113. Du kan inte göra något för dig själv utan Grunden, utan Källan. Oavsett om du vet det eller inte måste du få Guds makt för att ens lyfta ett finger. Du regleras automatiskt i varje handling även om du är omedveten om det. Varför inte styras genom att arbeta med Gud medvetet hela tiden? Varför inte kultivera bönen hela tiden? Och vara medveten om att Gud och hans nya levande ljuslag är verksam med dig? Kontinuerlig meditation betyder kontinuerlig Gudsmedvetenhet. Kontinuiteten i medvetandet är alltid det som leder dig högre och högre i himlen.
Detta kultiverande är den stora äran i livet, och lyckan i  att leva. Denna medvetenhet enbart i sig leder dig till frid, välstånd, lycka och kärlek, egentligen för hela mänskligheten, något som för alltid är bestående. Som de ryska sketemunkarna kanske vi kultiverar i en enslig trakt i vildmarken, men hela världen får ta emot den andliga energi vi lever med.

114. Den grundläggande orsaken till att du börjar kultiverandet är att du vill fråga Gud om något. Det finns ingen annan anledning till kultivering. Är du nöjd med världen och dig själv som du är, finns ingen anledning till kultivering av bön i rörelser. Och du behöver inte börja be Gud om något förrän du börjar inse din enhet med Honom. Du ber sedan Gud för att du inser att du inte kan uppfylla din själs önskan utan honom. Du inser att du inte kan göra något utom i Hans verklighet.

115. Vad ber vi om? "Gud visa mig alltings mening och natur!" "Herren Jesus Kristus, visa mig vägen till ren lycka och kärlek!" "Jesus upplys min väg när jag går i ditt uppståndna ljus!" "Jesus kom och lev i mig idag!" Dessa saker säger vi med ord eller helt ordlöst, i vårt hjärta. Min själ frågar i tystnaden. Naturligtvis kan inte mina inre öron höra svaret utom i tystnaden. Jag kan endast se klart i det oskapade ljusets inspiration. Naturligtvis kan jag inte heller förstå den ordlösa kommunikationen i tystnaden utan att vila i Hans uppståndelses ljus. Mina inre öron kan inte höra svaret i det allmänna mänskliga språket. Det språk som Gud talar till inspirerade människor som kultiverar bön, är ett stilla ljus bortom vad något öra hör och något öga ser och något förstånd  förstår.

116. Naturligtvis är det så att du söker ensamhet med Gud i lugn och ro, i din kammare som Jesus rekommenderade för bön, eller i din verkstad, eller i skogarna, i din koja, eller vid sjön där Guds närvaro är uppenbar. En djup önskan om kommunikation med just Gud sätter dig i rätt stämning för kultivering, och ju mer blir du följeslagare till Jesus Kristus och desto lättare du förstår hans språk i tyst ljus. Du kan snart sätta ord och skapa former för detta kultiverande.
När du har bildat en vana av att konstant vara i gemenskap med Gud, kommer du inte behöva göra någon medveten ansträngning. Du vilar i det och måste inte söka avskildhet och ro i naturens omgivning, för att framkalla denna kultivering. Det kommer att bli en fungerande vana - en fast vana att kultivera medvetet med Gud - under i stort sett alla omständigheter. Jag kan så småningom gå in i Gud ljus och allvetande på tunnelbanan, likaväl, om jag så önskar, som i en skog eller enslig ödemark.

117. Låt oss lite analysera vad som menas med "vårt högsta begär". Vad är det bästa i världen som jag kan be om eller försöka bli? Det finns bara ett svar, och det är att bli som Gud, att manifestera Hans natur. Att låta Jesus leva mig. I sin enklaste och vardagliga form kan vi bli som Gud och manifestera hans natur?
Hur är detta möjligt? Det enklaste svaret på det är att säga att Gud är kärlek. Vi kan ingenting göra utan Honom, som Jesus säger i Joh. 15:5. Han är själv livet och sanningen och vägen. I Honom ligger ljuset av all kunskap och makt. Det är vad Gud i Jesus Kristus som uppstånden gör och är. Det är Guds natur, den universella anden. 

Gud räcker ut sin kunskap och makt till oss genom ljuset i sitt väsen, uppståndelsens ljus. Impulser av hans tänkande manifesteras till vågor av rörliga skeenden i universum, till uppdelat ljus för att skapa en pulserande kropp för att manifestera kärlek, liv och sanning. Allt det som utgör hans natur.

118. Med religionerna når vi endast skuggor av det goda som kommer i kultiverandet och lyssnandet på Guds tysta tal. Därför förmår kyrkan och religionen inte ta emot ljuset från Kristus med sina återkommande högtider året runt och sina ceremonier och fester. Skulle man inte annars ha upphört med högtiderna? De hade ju då fyllt sitt ändamål. Men Kristus dog och uppstod en enda gång för alltid och vi får ta emot ljuset och livet den dag som idag är.
Religionen fungerar inte för om den gjorde det skulle alla som deltog  i en mässa en enda gång inte längre vara medvetna om några synder eller ofullkomligheter. Istället blir religionen endast påminnelser om vår ofullkomlighet och våra synder. Istället säger Jesus till oss: Se här är jag. Låt mitt ljus lysa upp ditt hjärta och ditt liv nu på en gång. Jag har framburit ett enda verksamht offer och fullkomlighetens glädje är din när jag får leva i ditt liv, i din kropp när du ber, i dina omständigheter, vilka de än verkar vara.
119. Med tanke på att vi alla har begått onda gärningar kan vi aldrig med egen kraft göra oss rena. Vi tar istället mot förlåtelsen, liksom sanningen och medkänslan i bönens rörelser.  Födelse, sjukdom, ålderdom och död är processer som inte stör oss när vi kultiverar, medan människor i världen aldrig kommer över allt de drabbas av. 

120. Men det finns en annan mycket kraftfull energi som får en tydlig inverkan på var och en som odlar bönen i rörelserna. Den är huvudsakligen omedveten. Människor utvecklar ofta tankar som driver hjärnan runt lidelser som berömmelse, vinst, lust, ilska, etc. Dessa tankar sänker energin lite i taget och formar livet. När någon vill odla bönen i rörelser på ett uppriktigt sätt, måste dessa drivande tankeformer naturligt elimineras. Själva praktiken sköter detta åt oss. Ingen mängd analys eller vilja kan göra det.

121. Eliminera tankemönster betyder upplösa och omvandla. Naturligtvis kommer motstånd ur ditt inre mot detta och då du kommer att uppleva temporära svårigheter och hinder. Tillbaka till övningen och kultiveringen ! Men tankemönstren kan direkt påverka en människas sinne. Då kan vi komma med kränkande ord mot andra människor vi lever med.

122. När motstånd mot att låta Anden fylla oss uppträder kan vissa odlare av bön i rörelse bli förvirrade och upplever att de inte förstår vad som händer. De tror felaktigt att de själva formulerat dessa förvirrande tankar. Det stämmer inte, det är helt enkelt naturliga motstånd mot att utvecklas i Anden.
123. Andra tror också att detta motsstånd är relaterat till någon speciell egenskap hos oss, men det är inte så. Det vi kallar "jag" är en abstraktion från minnet och inte verkligt. Vi har därför inga fixa egenskaper som nu lägger hinder i vägen för vår utveckling. Men motstånd är naturliga händelser när tankemönster elimineras som ett slags slagg som behöver rensas ut.

124. Helig Ande är den goda energi som kommer att hjälpa dig att eliminera det mesta av tankemönster som är negativa och bedragande. Detta händer ganska ofta: du övar dagligen och en situation i vilken du brukar tända till eller bli ledssen eller arg uppstår. Efter en stund märker du att du är lugn och klar och grundad i en energi somm du känner igen från övningen av bönen. Ingen personen kan undvika i längden att Andens energi övervinner dessa dåliga reaktionersmönster och deras tankar.


125. Vidden av universum och den enorma mängden himlakroppar, kan aldrig förstås av människor. Det var något jag insåg på mitt konfirmationsläger då jag var 14 år gammal. Min rumskompis läste astronomiböcker om nätterna och delade med sig av sin hänförelse inför universum. Den oändliga resan in i partiklarnas universum kan aldrig göras fullständigt av människor. Den mänskliga kroppen är så mystisk genom att gå bortom det mänskliga vetandet, som bara kan skrapa lite på ytan. Livet är så rikt och komplicerat att det kommer att förbli ett evigt och gåtfullt under för mänskligheten. När vi kultiverar i Anden ser vi skönheten i detta universum.

126. Oavsett vilka problem jag möter, sa min konfirmationspräst, oavsett vad som får mig att känna mig illa till mods inombords,  bör jag alltid granska mitt inre som orsaken -- för min upplevelse sker alltid inom mig. Om jag experimenterar med frågan: Om jag nu ingenting minns och ingenting vet -- finns då problemet? 
Frågar jag mig själv om jag minns mina motiv, märker jag snart vad som händer om jag inte minns dem. Problemen du upplever, sa de gamla hawaiianska vännerna på caféet vid Ala Moana, har alla en gemensam komponent -- du själv ! 
Som en kultiverare av Anden låter jag mitt eget tänkande förändras så Kristus kan leva istället för mig. Annars stannat jag och kan inte gå framåt ett endaste steg. Endast när Anden får leva mig själv inifrån, har jag någon chans till verklig kultivering. 
Det är på grund av att det finns disharmoni inom mig, vilket går emot Helig Andes essentiella medkännande och älskande natur, som jag finner att disharmoni finns runt omkring mig.

127. Gud är en energi. När du kultiverar kommer du in i den. Så enkelt kan man uttrycka det hela. Kultiverar du inte stannar du i olika mänskliga energier, intressen, amibitioner. Men när du börjar göra rörelserna och gör det dagligen och ofta kommer Gud som en egen Energi eller kraft in i dig och blir dig.


Det sista är väsentligt. Det är inte så att du direkt kan använda denna energi som Gud är i dina mänskliga syften. Den fungerar inte där. Du är i det Andra livet, den andra energin, Gud själv. Det känns märkligt kan jag lova.

En sak många märker är att den energi som blir levande i oss genom rörelserna i bön, inte är  världens eller människornsas vanliga energi. Därför kan vi inte undvika ett visst främlingsskap -- till det bättre. Vi är energimässigt på en annan nivå. Vi frestas säga en "högre" nivå och det är helt korrekt. Men detta förblandas ofta med en åsikt om att vara bättre, vilket inte är vad som äger rum. Allt i världen är Guds egendom, vilken nivå av energi det än är fråga om. Inte desto mindre är det en ansvar att vara i den högre energin -- för alla söker den.

128. Bland kristna mystiker har det varit vanligt att vilja leva det "gömda livet" i Gud. Enkelhet, anonyminitet, fattigdom har lett till ensligt belägna kommuniteter. Men när vi öppet och offentligt praktiserar bön i rörelse och går omkring med den sorts energi bönen ger, är det inte aktuellt att "gömma sig" för vi finner Fadern överallt. Att utan krav på gensvar ge denna energi åt allt och alla vi kommer i beröring med är något annat än isoleringen, även om den tillfredsställer en romantisk ådra hos os alla.

 
129. Vid någon tidpunkt är det troligt att den som praktiserar bönens kultivering börjar tänka på detta som själva livet. Då är det inte längre att vi lever ett världsligt liv och kopplar av med bönen eller lugnar ner oss med den så att vi kan orka jobba vidare med det världsliga livet. Det blir istället själva livssättet att kultivera, i rörelser, i bön, i fattigdom och i samliv där vi delar Hans Namn med alla.

På en campingplats mötte jag en kvinna som kultiverade bönen i rörelser och hon gjorde det i princip hela den vakna tiden såvitt jag förstod. Hon levde i Andens energi hela tiden! Jag såg henne i bönens rörelser varje dag. Det är ju ingenting ansträngande om vi inte gör rörelserna alltför energiskt. Vi kan vila när vi vill. Och rörelserna är en sorts vila även de. Jag frågade henne om hon levde så året om eller om det var semester nu. Hon sa att hon tagit en lång semester just för att kunna leva så här. Hon såg också fram emot pensionen femton år framöver av samma anledning ! Men det viktiga var att dela sanningen, medkänslan och förlåtelsen.

Det handlar, tror jag, framför allt om att det mentalt sker en svängning. Vi söker först bönen för att fördjupa vårt liv men vid en viss tidpunkt blir bönen själva livet och det som tidigare var livet blir distraktioner från bönen. Det är som att vi inte längre nöjer oss med ett kyrkobesök i veckan utan börjar leva Andens liv hela tiden !


130. Många troende kristna använder fastan som bönemetod, dels en fasta i samband med jul, dels fastan före påsk. Det gäller att inte låta en yttre fasta ersätta den inre -- den som alltid pågår ! Att låta bönen i rörelser göra livet så fullt att vi kan avstå från kött, från alkohol, från tobak, från läckra efterrätter, från den yttre njutningen som alltid är till för att ersätta en inre brist. Tänk på det: alla yttre njutningar är till för att täcka upp en inre brist på uppskattning och tacksamhet i livet.

Bönen i rörelser gör oss fridfulla men  aktiva  trots att vi äter och dricker ytterst måttligt och ändå mår bra. Några traditioner säger att fasta ger en rening av kroppen, och ytterligare andra säger att fastan är en del av processen att växa till högre andliga nivåer. Det viktiga för oss är att fira bröllopet -- som Yeshua säger -- och vem kan förvänta sig att avstå från maten som sätts fram till detta bröllop med Herrens själv. Se Luk.5:33 där kritikerna anser att Yeshuas efterföljare borde fasta.

Men fasta är verkligen inte något av detta. Vad är fasta? En andlig metod, som används i vissa särskilda omständigheter och som stödjer bönenn. När bedjande eremiter och munkar bott på isolerade berg och grottor, har fastan fallit sig naturlig. Muhammad tog intryck av de kristna munkar han mötte och gjorde fastan till en av grunderna inom islam. Dock endast dagfasta.


131. Men det finns många andliga metoder, särskilt inom den katolska och ortodoxa kristendomen som förr var utbredda i samhället. Idag behöver vi egentligen endast bönen. Vi kan öva bara ett enda sätt: säga, ropa, sjunga, nynna Namnet i rörelser eller stilla sittande eller ligggande. Kan något vara enklare?


Entusiasm för nya metoder kan få mig att pröva vad som helst som kommer in i mitt huvud. En väckelse kommer inom någon andlig rörelsee, man ser metoderna, man prövar dem ! Mänsklig nyfikenhet  ligger bakom detta, en sund nyfikenhet. Men vad behövs för din lycka  i Yeshua? Bönen. Bön i rörelser försätter hela vår kropp i Andens energi. När vi erfar detta behöver vi inte ens pröva andra metoder.


132. När man möter goda människor som använder någon metod, tänker vi att det är en bra sak. Kanske pröva? Men i vilket syfte? Tror jag att de har förvärvat en stor andlig kapacitet? Efter att vi har erfarit den energi i Anden som rörelserna ger, har detta problem upphört att existera. Vi ser att det inte finns anledning att använd andra medel.

Taoister, buddhister, indiska andliga använder en rad olika övningar och i Västerlandet har alla varsin skola och center för tränning. Vi behöver inga av dem. Universum är fullt av Andens kvaliteter av sanning, medkänsla och förlåtelse, alla kristalliserade i Jesus Kristus.


 133. Genom bönen i Anden vi tillbringa hela dagen i denna gudomliga energi. Vardagen är bästa miljön för detta. Vi kommer att "fylla på" denna energi genom att bara säga Namnet i bönens rörelser. Och när vi är fyllda med denna kärlek måste vi inse för vad -- för alla andras skull. Inte för egen skull. För världens skull. 


134. Jag tänker ibland på alla fenomen kring Qi Gong och t'ai chi och yoga. När vissa människor tränar dessa dicipliner känner de svullna fingrar och känner en fysisk känsla av svullnad i kroppen. Andra kan  känna "ett fält" runt sig. Men bön i rörelse får oss inte att uppleva saker på det sättet. Det är ett inre andigt förlopp där yttre sensationer inte spelar någon roll. 

Var är Anden? Det är förvisso en känsla av fullhet, av tillräcklighet, av frid. Men samtidigt en entusiasm och en tacksamhet för allt. Det är utan tvekan ett energiskt förlopp, vilket renar både sinnet och kroppen. Men det är inte att samla något för att ha det eller äga det. Det är snarare en energi att ständigt ge till andra. Denna energi är "den nya människan", vilket är vad Yeshua vill ge oss.

135. Vi kan aldrig försöka ha eller äga Andens energi. Det är som Yeshua säger: vi kan ingenting göra av oss själva. Det är i Fadern vi har vårt varande, vår varelse. Kanske upplever vi att vi gått genom genomgripande förändringar genom bön och att vi nu "äger" en sorts upplysning eller vishet. Men det visar sig att du inte längre själv vill ha utan du vill ge bort.  Helig Ande är inte en stor behållare med kraft. Det är en frälsande kärlek som ger bort sig själv och vi tar emot detta i bönen med kroppens rörelser.

136. Varför har anakoreter och bedjande eremiter alltid avlägsnat sig från andra människor? Tänk på detta: om din kropp kultiverar i bln, får den en energimsom du lever med som din andliga form. Andra människor, särskilt de med uttalat världsliga intressen, har en annan form av energi. Det är som med vatten: deras energi flödar in i din. Det kan kännas störande. Många ensligt belägna kommuniteter har regler som befriar dem från alla andra influenser. Så vill vi inte leva -- poängen är att ge bort sin tacksamhet och glädje till andra. Däri vill vi följa Yeshua. Men vi bör vara medvetna om inflytande från andra som inte alls praktiserar.


137. Kan någon stjäla din energi i Anden? Nej men vi kan bli förvirrade och distraherade av andra  människor med annan energi. En person som har bönens kultiverande vill gärna ha din glädje när ni möts. Om du inte villigt delar med dig, kan det uppstå en situation i vilken du känner dig bestulen på något. Men det är en illusion. Din villighet att ge generösttar bort illusionen av att någon vill bestjäla dig.


Fokusera dig på Anden i Faderns universum medan andra är närvarande --  det är fantastiskt ! Andra människor, även de som är negativa till allt andligt hjälper oss faktiskt att rengöra vårt medvetande och våra kroppar snabbare än genom något annat. Bespara dig besväret att göra dig oåtkomlig genom avskildheten.

Detta gäller även våra egna "gamla" minnen som kan fylla oss med sitt dödaa material. Säg till dem som dr Hew Len på Hawaii föreslår: Tack alla gamla minnestroll för att ni kommer och påminner mig om att tvättaa rent ! Negativa energier som kommer med dessa minnestrolll bör vi tvätta bort, det ena efter det andra. Så bli vi åter öppna för bönens kultivering och Andens energi.

Denna tvättning genom bönen är som att göra ett utbyte av ström. Vi sätter på ett starkt elverk och laddar alla små tekniska apparater vi har. Vi laddar vår energi för dagen och tvättar bort alla deprimerande och halvt medvetna minnesbilder som ofta kan komma via drömmarna under natten.

138. Vissa kristna har beskrivit Andens verkningar som något sensationellt.  Men här kan vi tänka på Elia som inte fann Gud i stormen eller i elden utan i den stilla viskningen, den stilla susningen i vinden. Väckelsen med exstatiska möten och uppeldade predikanter, som låter som om de är nära en astmatisk attack, är visserligen härliga händelser. Men Anden kultiveras bäst i stillhet och avskildhet där kroppen får röra sig kontemplativt och medvetet.

Anden som Yeshua sände som vår hjälpare och livgivare, är en form av ljus. Åtminstone känns det adekvat att beskriva den så. När den i bönen släpps ut i kroppen, ger den en känsla av kärleksfull värme -- det är Guds medkänsla. St Makarios kallade denna värme i börste för Den Helige Ande. Även John Wesley tänkte och uttryckte sig så. Det är inte den medkänsla vi slumpvis känner för lidande vi ser framför oss eller hör talas om. Det är en medkänsla som finns i vår insikt om att allt vi ser är levande i Fadern. Att allt har liv i Gud blir medkänsla för oss. Den är inte tillfällig utan en frukt av bönen.

Anden är i stånd att helt bota en person. Men det är ingenting någon av oss kontrollerar. Gud helar, men vi är utan vetande och kontroll över detta helande. Anden är hög energi, den känner igen oss och är ett levande väsen som är fullt av medkänsla för just mig och dig. Det är denna medkänsla vi öppnar oss för i bönen med rörelser. Anden är vår lärare som vår ende Präst Yeshua använder sig av inom oss. Denna lärare är närvarande och ser allt vi gör. Vi kan ropa "Rabbouni!" som Maria ropade till den uppståndne Yeshua.
 

139. Vi samlar oss i Fadern genom bönen. Det är praxis på en hög nivå. Kanske går det, men det är inte  sannolikt att någon av oss kan ha den nivån av bön när vi sitter i söndagens mässa och sjunger psalmerna för dagen. Jag nämner detta eftersom jag vill återställa den enskilda och avskilda bönens värde i vår kristna tradition.  Vi måste hjälpa dem som inte vet sanningen om denna kontemplativa bön, så att man slutar vara så rädd för allt som inte är församling och bestämda kyrkliga aktiviteter. Tänk på Yeshua. Hur ofta gick han inte ut i ensliga områden för bönen? Detta för att kunna ge sin energi till apostlarna och alla de mötte nästa dag.

Universum är fullt av Guds ande. Det är detta vi firar genom bönens rörelser. När vi sjunger "abba" på utandningarna firar vi detta universum fullt av Ande. 

Vi kan tala om "Härlig är  jorden, härlig är Guds himmel" -- som en insikt i att vi alla är en del i universum. Därmed är också vår kultivering av bönen att samla in all andlig energi vi kan och vill. Ibland möter jag människor som kultiverar bönen hela dagen, de upphör aldrig, bara tar små pauser. Men vissa människor behöver korta avgränsade perioder, kanske helst på mprgonen innan arbetet. De kan inte samla in ande hela tiden.


140. Från universum får vi oräkneliga tillfällen att vara tacksamma, förundrade och kontemplativt medvetna. Många som ägnat sig åt att klassificera växter, fåglar, fiskar,  däggdjur av oliak slag, har till viss grad tagit emot den energi som  universum ger oss bara genom sin demonstration av sig själv.

Men för att tillgodogöra sig universums natur som är den skapande Andens egenskaper sanning, medkänsla och förlåtelse -- de som Yeshua hela tiden kommunicerar -- måste vi odla bönens energi. Om vi gör saker motiverade av helt andra energier, kan vi inte växa i kultiverandet. Det säger sig självt.


141. En fråga som ofta dyker upp gäller vilken energi som ligger bakom köttätandet. Att döda djur för att äta dem är en sorts mord. Men människor som lever i områden där växter inte finns stora delar av året, behöver djurdödandet tillåtas för att kunna överleva. Även träden är levande, och de är inte bara vid liv, utan har kanske också en mental aktivitet som är sofistikerad. Och dess frukter bör vi äta.


142. I den tidiga kyrkan förmedlades inte Yeshuas undervisning med skrift eller med texter. Därför försvann delvis den ursprungliga undervisningen när de många martyrerna dog i förföljerserna. Orsaken till att undervisningen inte kan reduceras till skriven text är att det nya liiv i Fadern som Yeshua lärde, har med energin inom oss att göra, inte den förståelse eller troslära som vi kan få ut av text.


Denna nya människa i Fadern kultiverades istället av elever till apostlar i isolerade ökenkloster i Palestina alltifrån 100-talets början. Dessa inlemmades formellt i den offentliga romerska kyrkan så småningom men relationen var framdeles problematisk och förblev så genom historien. Så snart någon skrev ner något blev denna skrift granskad av de ledande och kunde förklaras som kättersk. De allra flesta praktiserade den kontemplativa bönen anonymt och i tystnad. 

Idag lever vi ut den Ande som vi fylls av i bönen bland människor vi möter under dagen, precis som Yeshua. Vi kultiverar bönen i rörelser, kanske fullt synligt för andra om detta inte känns opassande. Vi delar med oss av Andens energi till alla runt omkring oss. Den nya människan Yeshua kommunicerade, kan genom bönens praktik blir en gemensam natur.

142. En man i fängelse skrev och berättade, efter något år av bön i rörelse: "Här sitter jag och går jag omkring och fungerar tjugofyra timmar om dygnet, helat iden i bönens energi. Att vara här innanför murarna har ingen som helst effekt på mig längre ! Häromdagen gick jag ut och tittade på den sjuttio meter höga betongväggen. Jag såg all vaktpersonal och alla fångar -- alla lika mycket fångar ! Jag såg alla galller, allt metall och all betong och tänkte: Det här är ingenting ! Ingenting alls ! Och jag skrattade. Inte med tårar eller med ånger eller mmed sorg. Kedjorna är borta. Halsbojan är borta. Det är omöjligt att uttrycka med ord. Man måste hitta det !"

Så fungerar Andens energi när den lever i oss. I det här fallet hade den blivit uppenbar för fången genom bönen i rörelse. Men det är viktigt att säga att bönen inte betyder en ny religion. Den är inte något västligt i kontrast till något östligt, inte något kristet i kontrast till muslimskt eller buddhistiskt. I alla religiösa uttryck finns samma Ande när människor kultiverar på hög nivå. Det är den levande Anden.

142. Detta är en princip av verkligt avgörande betydelse: den som praktiserar odling av Herrens bön erhåller Andens egenskaper sanning, medkänsla och förlåtelse. Om vi inte märker detta inom oss finns bara mer kultivering av bönen att rekommendera. Kanske andra märker det tydligare än vi själva. En person sa till mig: min man tycker jag är mycket trevligare att leva med, sedan jag började praktisera bönen i rörelser. Hon hade inte märkt det själv. Bönesvaren ges till andrra utan att vi anar det !

143. När folk frågar mig vad är fördelarna med att be med rörelser istället för att endast sitta stilla och be, vill jag svara med ett ord: energi. Din kkropp är en gåva, en mycket känsligt instrument för bön. Att leva medd en kropp är en energisak. När kroppen får vara med i bönen tar ddet emot Anden på ett annat sätt än om vi ligger eller sititer stilla.. Detta är förstås upp till prövning för var och en och inte dogmatiska påståenden.


144. När ni ber ska ni be så: Fadern vår....sa Yeshua och denna odlingsmetod har nu en tvåtusenårig historia. Det finns bara en bön  Yeshua gav oss, Herrens bön. Kultivering av andligt liv genom den bönen har vuxit och vuxit. Den har marginaliserats genom kyrkan och placerats i skymundan mot slutet av mässan, men i det enskilda bönelivet kan den odlas som det enda vi behöver, såsom Yeshua menade. Han menade inte att vi skulle utveckla en rik och sofistikerad liturgi.

En präst jag kände bad ivrigt men fick inte vad han kallade "bönesvar". Men vem kan klandras förutom han själv? Folk är så vilse i illusioner om bönesvar.. Att kultivera bön i rörelse är i sig själv en perfekt syssla. Varför ggöra något annat, när vi har tillfälle till bön?Många som inte kan riktigt kan förstå detta har inte i regel prövat ddet livet. Det kultiverande livet ser alltid fram emot nästa bön. Även när vi sitter i tystnad och vilar, ser vi fram emot bönen igen.


145. Om vi tänker: det verkar alltför otroligt? Åter en tankeillusion som skingras när du praktiserar. Om vi stannar där i tvivlet blir vi naturligtvis oförmögna att gå vidare. Men ställer vi oss upp, lyfter händerna till bön och ber, har redan illusionen försvunnit. Trots att man förklarat för sig själv och andra hur saker och ting ligger till, kommer Andens energi av sig själv in i vår verklighet. Mycket tydligt, mycket enkelt. Sår vi utsädet och sol och regn får verka, växer säden upp.

146. Det finns människor som först av allt vill läka ut sin sjukdom. Vad som helst som hjälper tar de till. De hör om denna bön i rörelse och börjar intensivt be. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Om vi inte lär oss Andens egen natur, lär oss sanning, medkänsla, förlåtelse, kanske ingen läkning sker ändå. Vi talar här om kultivering och vad bönens natur består av. Vi talar inte om min egen desperation att bli frisk igen, även om detta är en mycket mänsklig motivation.

147. När vi praktiserar medvetandegör vi. Dels medvetandegör vi de rörelser vi gör, liksom vi kan medvetandegöra att vi går, står, sitter och ligger, att vi andas, att vi hör ljus, ser världen osv. Dels medvetandegör vi verklighetens karaktär av sanning, medkänsla och förlåtelse. Vi kanske säger: Du Herre är sanning, medkänsla och förlåtelse några gånger. Eller vi tänker bara tydligt: sanning, medkänsla, förlåtelse. Eller subjektivt: Jag är sanning, medkänsla, förlåtelse. Det finns många sätt. 

Men just att vara i det som sker och är just nu är nyckeln för vår praktik. Bönens mening sträcker sig utöver ordens semantiska innehåll till hela vår tillvaro. Namnet på Herren är den miljö vi lever i när vi medvetandegör detta i bönen.

148. Att välja praktik framför andra saker i livet är trons innebörd. Vi väljer att rikta uppmärksamheten på kroppen, på det som verkligen äger rum, på vårt antagande om verklighetens sanning, medkänsla och förlåtelse -- de höga värdena. Vi väljer och tror på detta som en praktik som sker istället för att delta i världen och begära saker i den.

149. Ordet "dygd" är idag främmande för de flesta andra än filosofer som diskuterar dygdetik. Men om vi tänker att det som helade människor i Yeshuas närhet var utstrålningen från Honom, hans dygd utstrålade som en läkande energi, kommer vi närmare en viktig betydelse. Vi kan se de tre dygderna sanning, medkänsla och förlåtelse som refererande till Yeshuas läkande kraft.

I vår kultivering har vi alltså fokus dels på kroppen, dels på bönen och dels på den energi som finns i Yeshuas dygd. Dessa lyfter oss ur det världsliga intresset för begär och distraktioner.


150. Att medvetandegöra skapar all lycka vi behöver. När vi inte gör rörelserna i bön, kan vi fortfarande vid alla tidpunkter benämna alla fenomen med "Jag skapar...". En vän hade just börjat göra rörelserrna i bön. Men efter en tuff bilolycka låg han tre månader fixerad på sjukbädden -- för att rädda nacken som delvis var bruten -- bad mig ge honom något att göra när han inte kunde göra rörelserna längre. Jag gav honom "Jag skapar..." inför alla fenomen han kunde registrera. Eftersom han var ateist och inte kunde vända sig till Yeshua eller Gud, gav jag honom just den första delen av medvetandegörningen. "Jag skapar" följs senare naturligt av "Jag Är" som är den dimension Yeshua lär oss.

Senare skrev han till sina vänner: "Jag började så fort jag vaknat att medvetandegöra verkligheten. Smärta och tristess i sjuksängen försvann snabbt. Jag började alltid med ljuden. Jag blundade och lyssnade:"Jag skapar just nu dessa ljud..." Efter en stund tog jag kroppens alla känslor: "Jag skapar just nu dessa känslor..."  Därefteer andningen: "Jag skapar dessa andetag just nu ..." När trista tankar på min situation och på olyckan dök upp blev det: "Jag skapar just nu dessa tankar..." Med dessa självömkande tankar kom ett paket känslor med en blandning av ursinne, sorg och självförakt. Då blev det: "Jag skapar just nu dessa känslor..." Man behöver inte specificera, det räcker med "dessa", det gäller alla fenomen."

Längre fram under perioden fixerad vid en bädd och även efter förflyttning till en annan bädd utan huvudfixering, fann han att denna lycka som vinns i medvetandegörningen, blev viktig för honom i fortsättningen, som en grund för alla andra aktiviteter i livet. Han skriver: "Jag kan ännu inte stå upp och göra rörelser men jag kan praktisera "Jag skapar" nästan hela tiden när jag är ensam i sängen. Jag börjar numera ofta med andetagen:"In...utandning...jag skapar just nu dessa andetag". Sedan går jag till allt som sker här, vilket alltid är ljuden, synintrycken, kroppens känslor, tankar och emotiva paket som dyker upp. Egentligen blir den här sjukhusvistelsen en kurs i hur man ska leva!"

151. Kultiveringen är en medvetandegörning inte bara av rörelserna och fenomenen utan även andra människors problem. De gamla på Oahu tog ett vanligt exempel: din chef. Det du upplever som jobbigt hos honom eller henne är det fenomen du ska medvetandegöra: Jag skapar denna chef ! På det världsliga planet är det absurt, på det andliga helt uppenbart. Om inte jag "gör" min jobbiga chef, finns han inte. framför mig står istället en fullständigt oskyldig uppenbarelse som låter med ljud jag skapar och rynkar ansiktet som jag skapar med min syn och min hjärna. 

Omvänt: när jag skapar min chef blir han också sådan. Människors spegelneuroner gör att vi omedvetet blir det som skapas i andra männniskors sinnen och hjärtan. Relationen "fungerar" inte om inte två dansar tango. Men det gäller också andras problem. De finns om jag skapar dem. Naturligtvis kan den andre insistera på att du ska skapa men du väljer fritt. Så fort du skapar kan det blir ett minne du åter tar upp. Det blir gammalt och du fastnar, ja dör lite, i det gamla. men friheten från allt gammalt minnesmaterial finns i att du medvetandegör fenomenet med "Jag skapar..." och sedan låter det passera och försvinna.

152. Vi tänker: sanning, medkänsla, förlåtelse, som grundkaraktären på universum och Anden. Våra rörelser gör vi i denna karaktär som därmed är både andlig och kroppslig. Sanning finns också i själva fenomenet: jag andas, jag skapar andningen. Sanningen är att andningen sker. Ljuden du hör, de är i sanning där. Vädret du upplever, det är där och du skapar det samtidigt. Sanning behöver intte vara en filosofisk insikt eller teologisk definition -- det är just det soom sker, som du skapar. Vi blir mer empiriska än de som formar teoriier byggt på empiriska iakttagelser. Vi ser sanningen direkt i iakttagelsen.

153. På ett zenkloster mötte jag en medelålders man som ivrigt gjorde sin meditation men egentligen aldrig kunde känna någon frid eller tillfredsställelse, trots många års träning. Han hade en viss status som huvudmunk och plågades lite av detta. Jag föreslog att han skulle medvetandegröra det som sker när han sitter: "Jag skapar detta att jag sitter och mediterar". Först var  han tveksam för zazen skulle leda honom bort från egot, inte använda det. Men han prövade en tid i alla fall. Nu gick det bättre. Han upplevde lycka och vila, som han också medetandegjorde med "Jag skapar..." Och han märkte snart att han inte behövde sitta formell zazen för att medvetandegöra något.

154. När vi kultiverar bön i rörelse använder vi den inre visshet vi har om att vi är energivarelser som finner sig perfekta tillsammans med alla andra perfekta varelser -- när vi existerar i frihet från gränser. Det beror på att allt är spontant tillfyllest i denna stund, allt är perfekt just så här. Det närvarande är allt som finns i denna hjärtats visshet. Denna insikt eller detta vetande finns redan inom oss. Hjärnan är skapad så att det parallella synkronsierande systemet är det naturliga, inte det seriella och organiserande, som alltid behövs endast för att låta vår större natur få leva med sin energi.

När därför rädsla eller osäkerhet kommer in i livet utan synbarlig anledning -- genom en hjärna som använder detta framgångsrikt för att skydda sig när det behövs -- förstår inte vår inre visshet vad det är fråga om. Det blir en dominans av begränsning och ängslan. Men det större systemet finns där. Vi kan därför alltid återvända till vissheten i det närvarande, när rädslan, tvivlet eller osäkerheten inte är användbar för något gott. Jag kan t ex resa mig upp och lämna ett sällskap som pratar om osäkra och tvivelaktiga saker, gå ut och börja göra rörelserna i bön. På ett direkt sätt ser vi hur vi återvänder till den visshet vi redan har om det närvarande och perfekta.

I kristna termer kan detta uttryckas så att Gud har inget förflutet eller framtida perspektiv utan allt är presens och där är varandet helt perfekt genom att just vara. Gud är, säger Cusanus, allt som kan vara. Denna visshet om vad det är att vara är en energi vi tar emot när vi gör rörelserna i bön.


155. Vi kan säga att kultiveringen är en expansion. Vi upplever att vi expanderar ut i det obegränsade. Gud är obegränsat ljus och liv. Vi kan tänka detta. Men i rörelserna och i kultivering av denna form av bön, går vi spontant ut i denna erfarenhet. Det är inte längre koncept som vi kunde dela med många teosofiska och teologiska troende världen över, utan det blir fysiskt verkligt för oss. Vi känner inte kroppens avgränsning mot luften kring eller mot föremålen kring oss. Om vi stöter mot något är också detta en del av vår egen energi. Om en annan människa talar till oss är också detta fenomen en del av oss. Det lilla tidsplacerade jaget har släppt  och det gränslösa JAG ÄR får ta plats som en direkt energi i vår kropp.

156. Kultiveringen är inte att filosofera eller beskriva. Men vi kan fråga oss: vilka är vi? Och i kultiverandet finns antydan till svar. Vi är livskraft i universum, barn hos den skapande Gud som fyller oss med energi när vi vänder oss i bön och rörelse till denna källa för vårt vara. Att igenkänna denna expansion i den himmelska energin är att bli människa på riktigt. Många har inte en aning om att denna möjlighet till expansion finns i kroppen och själen, i hjärnans möjlighet att erfara. Vilken person vill vi vara? Den som expanderar i det infinita goda eller den som är en separat begränsad och kontrollerande liten rollfigur? Vi kan vara båda -- men vilken ska dominera?

.

 







      .


 

Fai clic qui per effettuare modifiche.